Remissvar med anledning av Remisspromemoria U2013/442/UC En ny ungdomspolitik
Stockholm den 5 september 2013
Med anledning av Remisspromemoria U2013/442/UC En ny ungdomspolitik
1 Inledning
Ett av RFSU:s främsta syften är att verka för alla människors rätt att vara, välja och njuta. Dessa ord är vägledande för det arbete vi gör i vardagen. Med detta som utgångspunkt har vi läst förslagen avseende U2013/442/UC En ny ungdomspolitik.
I vårt vardagliga arbete med sexualupplysning möter vi ungdomar i deras vardag och har därmed god insikt i ungdomars vardag och behov. Vi är därför extra glada att få möjlighet att ge synpunkter på sagda promemoria.
2 Begrepp
2.1 SRHR
RFSU anser att förslaget i stora delar är bra och väl genomtänkt. Dock finns ett antal förbättringsutrymmen. I förslaget nämns sexuella och reproduktiva rättigheter på ett antal ställen. Det är så klart ett mycket viktigt område när det gäller ungdomspolitik och det är utmärkt att det får ta så stor plats. Vi anser dock att uttrycket på alla ställen i promemorian ska kompletteras med ”hälsa” så som det normalt beskrivs i olika sammanhang. Sexuell och reproduktiv hälsa är en stor och viktig fråga även för unga personer.
2.2 Queer
I förslaget lyfts särskilt frågan om unga HBT-personer fram. Det är bra och viktigt att särskilt uppmärksamma dessa grupper, inte minst i ungdomspolitiken. Det är som påpekas i förslaget i ungdomsåren som en stor del av en identitet präglas och utvecklas. Ett förslag till ny ungdomspolitik förväntas leva under ett flertal år och därför anser RFSU att förslagen måste vara moderna och gärna blicka framåt. Förslagen till ny ungdomspolitik borde därför även omfatta frågor som rör queera uttryck. Begreppet queer är bland många unga personer viktigt och rör rätten att själv definiera sig. Att utforma en ungdomspolitik utan att beröra queer känns gammalmodigt och omodernt.
3 Nya mål för regeringens insatser för ungdomar
3.1 Makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen
RFSU ställer sig bakom målet att ungdomar ska ha makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.
I avsnittet lyft frågan om makt att forma sina liv. Det konstateras att gruppen ungdomar är en heterogen grupp vilket är riktigt. Bland grupper med behov av särskilda insatser vill RFSU peka på ungdomar som lever med olika typer av sociala insatser så som unga som lever på institution eller är frihetsberövade, unga som lever i fattigdom av olika slag och barn till personer med missbruk och barn till personer med psykisk störning. Detta är så klart inte en uttömmande uppräkning. Behoven av insatser för unga i socialt utsatta miljöer är stora.
I materialet nämns också ungdomar som blir gifta mot sin vilja. Här vill RFSU passa på att påminna om det lagförslag som är framtaget och som innebär ett förbud mot barnäktenskap. RFSU anser att detta bör genomföras omgående.
4 Ungdomspolitikens omfattning och genomförande
4.1 Inflytande och delaktighet
Att unga personers organisering i föreningar och andra typer av sammanslutningar är viktig råder det inget tvivel om. Dock är det viktigt att ungdomspolitiken också bereder utrymme för ungdomar som av olika skäl inte är organiserade. Att få tillfälle att uttrycka sina åsikter i tillfälliga grupper och i fora som passar för det aktuella tillfället är nog så viktigt och också en skolning i demokrati, vilket särskilt omnämns i texten.
Förslaget innebär att det så kallade ungdomspolitiska rådet får en starkare ställning. Det är viktigt att även oorganiserade ungdomar kommer till tals och blir lyssnade till när förslag ska utformas. Det bör skapas alternativa forum för att dessa grupper ska kunna vara delaktiga.
När det gäller ungas tillgång till sina sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa behövs strategier hur detta ska genomsyra hela ungdomspolitiken. Så som påpekas i regeringens förslag är dessa frågor särskilt aktuella i ungdomstiden och de insatser som görs bör vara kunskapsbaserade och vetenskapliga. Detta innebär också att olika grupper har olika behov vid olika tid i livet. Något som särskilt bör uppmärksammas. Det är viktigt att ungdomspolitiken avseende SRHR är väl förankrad i ungdomsgruppen och inte blir ett påbud från vuxenvärden.
4.2 Ungdomsstyrelsen ska ges i uppdrag att främja att ungas sexuella och reproduktiva rättigheter stärks
Att frågor kring SRHR är viktiga ur många perspektiv när det gäller ungdomar är också viktigt att uppmärksamma. Det handlar som nämnts ovan om identitet, HBTQ och frihet att vara, välja och njuta.
Idag är arbetet med ungas sexuella och reproduktiva rättigheter spretande. Det är ofta beroende av lokala eldsjälar och den lokala politikens intresse. Att skapa resurser för att särskilt främja dessa rättigheter är oerhört viktigt. RFSU hälsar därför med glädje förslaget om att ungdomsstyrelsen ska arbeta särskilt med att främja ungas sexuella och reproduktiva rättigheter.
Samtidigt vill vi passa på att påpeka att unga har mycket olika förutsättningar när det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter. Unga som deltar i skolans sexualundervisning får ofta en ganska god bild av sina rättigheter, liksom de som har god tillgång till ungdomsmottagningar eller aktivt kan söka information genom internet. Dock finns det stora grupper som har behov av särskilda insatser. Det kan gälla personer med olika funktionsnedsättningar och som nämnts ovan unga på institutioner eller för den delen unga som anlänt sent till Sverige och därför kunnat ta del av den grundläggande undervisningen i sex och samlevnad.
Kontakter med civilsamhället bör även i detta sammanhang vara en prioriterad uppgift.
5 Uppföljning och analys
5.1 Utsatta grupper
I allt arbete som rör makt och delaktighet, inte minst när det handlar om frågor som SRHR är vill RFSU särskilt lyfta grupper som idag står längst från inflytande. Det bör till exempel ges särskild uppmärksamhet så att till exempel unga med funktionsnedsättningar och unga som av olika skäl lever på institutioner eller likande måste få tillgång till samma kunskap och rättigheter i förhållande till sina sexuella och reproduktiva rättigheter och inte minst hälsa. Därför bör underlaget kompletteras med detta.
RFSU har under en tid exempelvis bedrivit utbildning för personal inom SIS, detta är ett exempel på hur unga utsatta kan ges bättre förutsättningar att ta tillvara sina rättigheter. Det är också viktigt att känna till de vetenskapligt belagda kunskaper som innebär att psykisk ohälsa ofta leder till sexuell ohälsa och att sexuell ohälsa som kan bygga på till exempel övergrepp leder till psykisk ohälsa.
Även socioekonomiska faktorer bör beaktas.
5.2 Friskfaktorer
Slutligen, när det kommer till hälsa är det viktigt att definiera begreppet hälsa. Begreppet hälsa är inte bara frånvaro av ohälsa utan också en egen upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför bör analysverktygen i största möjliga mån även innehålla parametrar av friskfaktorer för att ge en så fullödig bild av ungas hälsa som möjligt. Detta är inte minst viktigt för att det förebyggande arbetet ska få utrymme och tyngd i faktisk verksamhet.
För att uppföljningarna ska kunna användas på bästa sätt är det också viktigt att de görs ofta och i stor bredd.