Till sidans huvudinnehåll

Från medlem till anställd

I gymnasiet tog Elio Mdivani över skolans bristfälliga sexualundervisning. Sedan dess har passionen för att skapa förändring bara vuxit.

15 augusti 2017: “Kära dagbok. En dag ska jag börja jobba på RFSU.” Elio Mdivani var bara 18 år när den skrev om drömarbetsplatsen i sin dagbok. Åtta år senare har det blivit verklighet. I dag är den anställd på RFSU:s förbundskansli och gör det den kan allra bäst: Att hjälpa RFSU:s medlemmar hitta sätt att engagera sig i organisationen.

Drogs som en magnet till RFSU-tältet

Men vi tar det från början. Elios första möte med RFSU var på Way Out West. Pojkvännen som Elio planerat att gå dit med ville hellre hänga med sina kompisar. Kvar blev Elio, ensam och med ett starkt sug efter socialt umgänge. Så fick den syn på RFSU-tältet.
– Jag drogs som en magnet till det utan att riktigt veta varför. I tältet kunde man spela Snabbis och könsmemory och prata om sex och relationer. Det var som att jag kommit hem. Jag satt kvar i flera timmar och struntade helt i spelningarna jag hade tänkt se.

Klasskompisarna skrattade

Redan som barn visste Elio att den inte var som alla andra. När Elio var sju år blev den kär i en tjej i klassen och frågade chans. Hon svarade inte bara nej utan berättade dessutom om det för alla.
– Klasskompisarna skrattade åt mig och min kärlek. Jag kompenserade det genom att fokusera mitt intresse på killar i stället.

I tonåren hittade Elio till Egalia, RFSL:s mötesplats för hbtqi-personer. Där fanns det utrymme för att känna in och ha samtal om olika sexuella läggningar och identiteter. Hemma pratades det ganska öppet om sex, men frågan om homo- och bisexualitet var laddad.
– Min morfar och mamma kommer från en rysk bakgrund där det funnits mycket homofobi. När jag kom ut som queer sa morfar att om jag gifter mig med en kvinna är jag en skam för familjen.

Det händer att Elio tänker tillbaka på den där dagen på Way Out West.
– Jag gick dit ensam, men gick därifrån med ett sammanhang som förändrade hela mitt liv.

Lesbisk i hjärtat, queer i själen

I dag definierar sig Elio som genderqueer och använder pronomet den.
– Jag brukar säga att jag är lesbisk i hjärtat, men queer i själen. Jag känner mig mest hemma när jag dejtar en kvinna, men könsidentitet är ett rörligt koncept för mig. Jag känner mig mer som ett väsen än som en kvinna.

Samtidigt som Elio sökte sig själv kände den ett stort intresse för frågor om sexualitet, rättigheter och normer. I gymnasiet tog den, väl påläst, över sexualundervisningen tillsammans med en klasskompis.
– När vår lärare sa att ”intersex betyder att man inte har sex” kände jag bara: Nej, nu får vi ta det här på allvar. Vi höll en föreläsning om samtycke, läggningar och skydd mot STI. Jag tror att vi gjorde en ganska bra sexualundervisning, säger Elio och skrattar.

"Att få hålla sexualupplysning är enormt"

Sedan dess har Elio fortsatt att utbilda och föreläsa. Den är sedan flera år RFSU-informatör och har hållit pass på fritidsgårdar, anstalter och i häkten samt ute i skolor runt om i Sverige.
– Att få hålla i den sexualundervisning jag själv aldrig fick, det är enormt. Jag grät under min informatörsutbildning, för det var så fint att få skapa trygga rum där unga kan prata om sex, samtycke och identitet utan skam. Det är det bästa jag vet.

Dessutom föreläser Elio tillsammans med sin mamma om hbtqi-frågor för blivande tolkar.
– I dag förstår mamma mig mycket bättre och vi har kommit närmare varandra. Det känns otroligt fint att hon är stolt över mig nu.

Elio på det nya jobbet:
– Jag ser fram emot att möta våra medlemmar som känner drivet att starta upp engagemang. Min roll syftar till att göra det så enkelt som möjligt att organisera sig i RFSU.

"Jag fick jobbet!"

I somras fick Elio syn på annonsen för tjänsten som föreningsutvecklare på RFSU:s förbundskansli. Den kände genast att den var som klippt och skuren för rollen. Men med 148 andra sökande var konkurrensen stor. Av en lustig slump gjordes anställningsintervjun när Elio återigen befann sig på Way out West. Cirkeln var sluten.
– Jag var så nervös att jag nästan inte minns vad jag sa. Men sedan fick jag chans att lämna in ett case som beskrev hur RFSU kan starta upp fler lokalföreningar och det gick vägen. Jag fick jobbet!

När Elio ser tillbaka på allt som hänt finns en tydlig tråd: engagemanget för sexuella rättigheter och viljan att skapa förändring.
– Jag behöver göra saker med hjärtat. Jag klarar inte av att bara “knega”. Här, i RFSU, känner jag att min glöd och passion får plats även i yrkeslivet.

Text: Ulrika Hammar
Foto: Daniel Ivarsson