– De är alltid så glada, och så har de fått lära känna varandra. Många har blivit vänner även efteråt, säger Anastasiia Reminna.
– Man känner sig hjälpsam, att man gör något meningsfullt för andra, säger Anastasiia Trembach om att vara studiecirkelledare på sitt modersmål.
Lust, njutning och 1177
Varför ska man logga in på 1177, och vilken funktion har egentligen ungdomsmottagningen? RFSU:s studiecirklar på olika språk lockar deltagare som vill lära sig mer om sexuell hälsa och vården i Sverige.
“Om du jobbar sent i kväll kan det vara bra att veta att det hålls studiecirkel på ukrainska klockan 18-20 i våra lokaler.” står det en dag på RFSU:s intranät. Jag blir nyfiken, vilka är det som vill spendera sin fredagskväll med att lära sig om SRHR? Ett helt gäng, visar det sig, och jag får sitta med på ett hörn. De flesta är unga vuxna, nästan alla är kvinnor, alla har de flytt från kriget i Ukraina. Många har aldrig fått den sexualundervisning vi är vana vid i Sverige.
Olika teman på studiecirklarna
Studiecirkelledarna Anastasiia Trembach och Anastasiia Reminna inleder kvällens träff med att berätta om RFSU. Att organisationen har funnits i över 90 år, och att vi sedan dess jobbat för att alla ska få kunskap om sin kropp och sin sexualitet. Sedan får deltagarna börja lära känna varandra genom att två och två svara på frågan: “Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor?”
När svaren därefter delas i stor grupp blir det tydligt att kriget fortfarande är ytterst närvarande i deltagarnas medvetande, samtidigt som de vill etablera sig i sitt nya hemland: “Jag skulle skänka dem till ukrainska armén”, säger många. “Jag skulle vilja köpa en egen lägenhet i Stockholm”, säger andra.
Temat under dagens träff är den svenska sjukvården. Det kan tyckas lite torrt. Frikort, högkostnadsskydd och vårdgaranti. Men deltagarna lyssnar med stor uppmärksamhet. Flera av dem har nyligen, efter flera år i Sverige, fått personnummer och uppehållstillstånd och därmed tillgång till sjukvården på ett nytt sätt.
Anastasia visar hur man loggar in på 1177, beställer tid och ser sina provsvar. Hon berättar att man bland annat kan boka tid på en ungdomsmottagning eller på RFSU-kliniken för att testa sig för könssjukdomar eller få preventivmedelsrådgivning. Sedan får gruppen tillsammans svara på vart olika fiktiva patientfall ska vända sig för att söka vård. Med RFSU:s vårdkarta på ukrainska som stöd går det lätt.
Nya lärdomar
Anastasiia Trembach och Anastasiia Reminna har varit ett par i många år och efter flykten från Ukraina fann de en ny tillvaro tillsammans i Sverige. När de för en tid sedan fick nys om att man kunde bli studiecirkelledare hos RFSU nappade de direkt. Därefter följde hela 30 timmars utbildning där de fick lära sig både om sakfrågorna och om hur man pedagogiskt leder samtal om ofta känsliga ämnen.
– Vi visste såklart ingenting om det svenska vårdsystemet eller sexualundervisningen när vi kom hit. Så vi fick lära oss en massa fakta, säger Anastasiia Trembach.
– Men vi lärde oss också hur man pratar om sex och relationer utan att samtalen blir för privata eller känns jobbiga. I början var vi lite rädda att det skulle vara pinsamt, till exempel att prata om lust och njutning, men det blev det inte, säger Anastasiia Reminna.
Även Ellen Nordlund från RFSU Stockholm har lärt sig mycket nytt. Som projektledare har hon en samordnande roll, ser till att allt material är tillgängligt och leder utbildningen för nya studiecirkelledare. Deltagarna har höga förkunskaper och en tydlig drivkraft från tidigare ideellt engagemang.
– Det är helt otroligt, jag lär mig så mycket av dem. Framför allt har jag fått nya perspektiv på språk och hur man omsätter RFSU:s normkritiska språk när det ska översättas.
Många olika erfarenheter i rummet
I slutet av kvällens träff får gruppen tillsammans bestämma vad de ska ha för tema nästa gång. Det blir långa diskussioner, allt tycks intressant. Men till slut enas man om att fokus blir på graviditet och abort. Olha Pyvko är nöjd med valet.
– Jag är nyfiken på hur det är att vara gravid och föda barn i Sverige. Jag har ju inte min mamma eller mina vänner med barn här, så jag vill ha mer information och stöd kring detta, säger hon.
Olha Pyvko berättar vidare att hon inte fick särskilt mycket sexualundervisning i skolan. Det fanns med i läroböckerna, men läraren tog inte upp ämnet under lektionerna.
– Vi pratade om allt mellan huvud och tår förutom könet. När jag fick min första mens visste jag inte mycket om det, och jag vet fortfarande ingenting om hur den manliga kroppen fungerar.
För Olena Huzenko var det annorlunda. Hon hade en jättebra lärare i skolan och bra sexualundervisning. Dessutom kunde hon utan problem ställa frågor till sin mamma. I dag känner hon sig bekväm att prata med sina egna barn om sex och relationer.
– Men jag vill lära mig mer om jämställdhet och vilka skillnader det finns mellan ukrainsk och svensk syn på detta. Jag hoppas att jag både får ny information och tillgång till nya synsätt. Nu har jag till exempel fått lära mig om ungdomsmottagningar, det visste jag inget om innan. Det är bra information för alla som är föräldrar.
Om studiecirklarna på olika språk
Samtalsträffarna riktar sig till personer med annat modersmål än svenska som vill veta mer om sexuell hälsa och vården i Sverige. De hålls på thailändska, polska, engelska, persiska, ukrainska, ryska, tigrinja, amarinja, spanska, franska, arabiska och assyriska. Materialet bygger på RFSU:s flerspråkiga sexualupplysning på mybody.rfsu.se.
Text: Ulrika Hammar