RFSU på NACS 2025: Ny kunskap och nya perspektiv

Två posters från RFSU

Den ena postern handlade om den omfattande utvärderingen av RFSU-chatten som genomförts 2025, inklusive långsiktig statistik över vilka teman som dominerar i samtalen. Den andra visade upp My Body-materialet. Sammanlagt presenterades ett 30-tal posters om allt från specifika behandlingsmetoder till senaste forskningen från Centrum för Sexualitetsstudier på MAU.
– Det blev många intressanta samtal om sexologisk forskning och arbete i Norden. Bland annat pratade vi om en specifik behandlingsmetod för oönskad sexualitet som flera olika aktörer antingen har jobbat med eller implementerar just nu, berättar Tom Peters.

Digitaliseringen ritar om det sexuella landskapet

Ett område som fick stort utrymme under NACS var “digisex”, alltså hur det digitala landskapet påverkar våra sexuella liv och relationer. Tom beskriver hur tekniken inte bara möjliggör nya sexuella möten, utan också har blivit en integrerad del av vår vardagssexualitet.
– Digital sexualitet kan vara teknik i form av robotar, sexdockor eller AI som man interagerar med. Men det är viktigt att komma ihåg att de flesta av oss redan har digitala relationer, som när vi skriver med våra partners på Instagram eller tittar på porr på mobilen. Det är en realitet vi behöver förhålla oss till.

Minoritetsglädje: en annan berättelse om hälsa

Hälsopsykologen Matilda Wurm presenterade sin forskning om ”minoritetsglädje”, en positiv motbild till föreställningen att minoritetstillhörighet främst innebär risker och ohälsa. Till skillnad från många konferensbidrag som betonade hinder och begränsningar, lyfte Wurm hur gemenskaper, safe spaces och exempelvis queera sammanhang kan fungera som källor till glädje, återhämtning och kreativitet. Här kan minoriteter få inspiration, trygghet och nya sätt att utforska sig själv.
– Ett viktigt kliniskt perspektiv är att uppmuntra personer som saknar ett sammanhang att hitta ett. Det gör faktiskt skillnad för hälsan, sammanfattar Tom.

Vad är ”idealt sex” – och vem förväntas ha det?

Amanda Klysing, doktor i psykologi på Lunds universitet, presenterade sin studie om föreställningar kring ”idealt sex”. I en onlineundersökning med 375 svarande utkristalliserades en bild som känns igen internationellt: Det är de unga, släta, snygga kropparna som förväntas ha lagom mycket sex – passionerat men inte för kommunicerat, äventyrligt men inte ”för kinky”.
– Det här är en viktig påminnelse för oss som jobbar med sexualupplysning: om vi bara pratar om det frigjorda når vi inte alla. Normerna är fortfarande starka, och de påverkar människors möjlighet att njuta av sin sexualitet, säger Tom.

Äldre och sexuell hälsa – en aktiv framtid

Seniorforskaren Ingemar Skoog presenterade resultaten från långsiktiga studier om sexualitet efter 70. Materialet omfattar fyra generationer, från personer födda i början av 1900-talet till personer födda på 1950-talet.

Det tydligaste resultatet: äldre blir allt friskare och därmed mer sexuellt aktiva. Som exempel hade 41 procent av kvinnorna födda i början av 1900-talet aldrig fått orgasm, medan siffran var så låg som 1 procent bland kvinnor födda 1944.

Även relationsformerna förändras. Allt fler är särbos, vilket innebär andra förhandlingar och behov kring närhet och sexualitet.
– För oss inom sexualupplysning och vård är slutsatsen självklar: Vi måste fortsätta prata om sex, hälsa och lust även på äldre dar. En friskare befolkning innebär också en mer sexuell befolkning, långt upp i åldrarna, säger Tom.

Akademisk tyngd – och tydliga kopplingar till praktiken

Årets konferens hölls på Malmö universitet, vilket gav en mer akademisk prägel än föregående år. Men blandningen av forskare och kliniker gjorde att diskussionerna höll sig nära verkligheten.
– Det var slående hur många forskare som betonade praktisk relevans. De ville inte bara presentera resultat utan också prata om vad det betyder för yrkesutövare och organisationer som vår, säger Tom.

Text: Ulrika Hammar
Foto: Daniel Ivarsson

*NACS=The Nordic Association for Clinical Sexology