Till sidans huvudinnehåll

Motion 9. Ett interkulturellt RFSU

Ett interkulturellt RFSU

Motionär: Marco Vega, RFSU Malmö

RFSU har i snart 100 år värnat om sexuella och reproduktiva rättigheter och möjligheter för människor i Sverige och i världen. Vi är en organisation som ofta ifrågasatt rådande normer som har förtryckt, förminskat och osynliggjort individer och grupper. Vi har tagit på oss rollen att vara kunskapsbärare av sexuella och reproduktiva rättigheter till grupperna som samhällsstrukturerna har marginaliserat såväl som till grupperna som är privilegierade. Ottars första publik med kvinnor i ett fattig Sverige, som behövde kunskap om pessar och kvinnorättigheter finns fortfarande i Sverige. De finns inte på folkparkerna och ser inte ut som de gjorde då och många har inte svenskan som modersmål. Ändå är de varken vår publik eller våra medlemmar. Hur ska vi bli relevanta för de som behöver vår kunskap och vår röst men som inte nyttjar oss? Som inte vet att vi finns för dem?

Det är dags att anpassa RFSU till ett modernare Sverige. Ett Sverige som aldrig funnits förut. Ett som tillhör en global värld där flera kulturella uttryck finns i individers vardagsliv såsom inom ett lands gränser. Mångfalden av kulturella uttryck syns i språket, i traditioner och överförs många gånger till människor via trender på sociala medier. Men vi ser fortfarande kolonialismens arv göra sig gällande i våra frågor. Inte allra minst efter senaste svenska riksdagsvalet. Vi tror att RFSU kan exemplifiera hur ett multikulturellt samhälle kan arbeta när det handlar om SRHR-frågor. Ett viktigt steg och riktning är ett antirasistiskt ställningstagande och ett kontinuerligt arbete. Detta kan göras och kategoriseras på flera olika sätt. Inom RFSU har vi länge arbetat på ett normkritiskt och intersektionellt sätt när det kommer till sexualitetsfrågor. Dock har vi inte varit lika aktiva och progressiva i att koppla sexualitetsfrågor till kultur och etnicitet. I antirasistiska arbetssätt finns även det frigörande sättet. Det samlar individers egna erfarenheter av rasism i ett samhälle fylld av maktordningar för att ge individen en röst och förstå den internaliserade rasismen som den strukturella rasismen lägger på individer med andra kulturer än det svenska eller med fler kulturer än bara det svenska. Ytterligare fler antirasistiska arbetssätt är det demokratiska, det kunskapsutvecklande och det relationella sättet. För integrera frågor om sexualitet och kultur och även för att fortsätta professionaliseringen som RFSU så lyckat gjort sedan starten, ser vi att ett interkulturellt arbetssätt skulle gynna organisationen i det långa loppet. Det går även hand i hand med arbetet om ett mer inkluderande RFSU i ett globalt svenskt samhälle. Det gör att etnocentrismen som RFSU:s kunskaper förmedlas och har förmedlats på blir en av flera sätt att förmedla och samtala om sex, sexualitet, relationer, familjebildning, rättigheter och möjligheter. Istället för att vara den enda rådande utgångspunkten. Enligt oss ser vi flera vägar att gå och alternativ att välja mellan för att lyckas med ett interkulturellt RFSU. 

Alternativa vägar
En väg kan vara att utgå ifrån strukturen som finns idag med ett förbundskansli och där starta en avdelning som arbetar med interkulturell kompetens kopplat till alla våra frågor. Något som öppnar dörren för ett riktat rekrytering av professionella med både interkulturell kompetens och med upplevda erfarenheter av vad rasism gör med grupper och individer. En annan väg är att starta en dotterförening till RFSU. Som specialiserat arbetar med att utöka verksamheten för att skapa dialog om SRHR-frågor med många av de olika grupper som finns i Sverige idag utifrån de olika kulturers egna kunskaper, idéer och föreställningar. Denna kunskap om former och metoder kan sedan spridas nationellt och även integreras i RFSU AB:s produktframtagande och kundkommunikation. En tredje väg är att etablera sig fysiskt på geografiska områden där det finns individer och grupper som inte vet att de kan använda RFSU för att driva sina sexualpolitiska frågor högre upp på den lokala politiska agendan.

Syftet med motionen är att pusha fram arbetet som Ottar påbörjade för 100 år sedan. 

Ta med oss kunskaperna av lärande resan in i framtiden och börja svara på frågan om hur RFSU ska bli den relevanta aktören gällande SRHR-frågor i det multikulturella Sverige som lever under press av flera rasismers ständiga hot på grupper och individer.

Förslag till beslut

  • att kongressen ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en riktning och en plan mot ett interkulturellt RFSU under mandatperioden. Denna riktning och plan kan bygga på motionens olika förslag eller vara egna framtagna förslag.

 

Förbundsstyrelsens svar på motionen "Ett interkulturellt RFSU" 

Förbundsstyrelsen välkomnar motionen om ett interkulturellt RFSU. Motionen lyfter behov av utveckling inom prioriterade frågor för RFSU. Sextanten stakar ut en riktning där RFSU på många olika sätt ska arbeta tydligare med maktordningar och antirasism, bidra till ett större och bredare ideellt engagemang samt i högre utsträckning utveckla verksamhet för och med marginaliserade grupper.

Så vill motionären utveckla RFSU

Motionären belyser behovet av att RFSU utvecklas i enlighet med hur Sverige ser ut idag, och påminner om det uppdrag som Ottar gav RFSU: att arbeta för en värld där människor är fria att bestämma över sin kropp och sin sexualitet. För att bättre kunna arbeta för den visionen behöver vi göra upp med koloniala arv inom SRHR för att bli bättre rustade i det multikulturella samhälle som Sverige är idag. Dessutom behöver vår verksamhet byggas av fler och bredare erfarenheter än idag och RFSU behöver utvecklas utifrån interkulturella arbetssätt.

Den antirasistiska läranderesan visar behovet av ökade resurser till antirasism inom RFSU

2021 startade ett projekt på förbundskansliet med syfte att planera och genomföra RFSU:s antirasistiska läranderesa. Under 2022 genomförde cirka 175 anställda och förtroendevalda RFSU:s antirasistiska grundutbildning, vilket innebär att vi tillsammans lade motsvarande cirka ett och ett halvt års arbetstid på att förstå rasism samt diskutera och träna oss i antirasism. Grundutbildningen är ett första steg på en lång resa som RFSU har framför sig. Att göra upp med koloniala arv, att arbeta mer interkulturellt eller arbeta mer medvetet utifrån maktordningar tar tid och det är ingenting som vi någonsin kommer att bli färdiga med.

Breddat engagemang och antirasism är viktiga förutsättningar för att förverkliga Sextantens mål

Förbundsstyrelsen har beslutat om tre prioriterade områden för åren 2022-2024. Ökat och breddat engagemang samt antirasism är två av de prioriterade områdena. Anledningen till att dessa definierats som prioriterade är att förbundsstyrelsen ser att vi har mycket jobb att göra inom dessa områden, samtidigt som de är förutsättningar för att förverkliga andra mål i Sextanten. Satsningar inom området görs, och arbetet har fått ökade resurser. I RFSU finns mycket kunskap och nya initiativ inom antirasism, engagemang och interkulturalitet . Vi behöver dock bli bättre på att ta hand om dessa initiativ och kunskaper så att de kan utveckla hela RFSU.

Fortsatta diskussioner om makt, inkludering och normer behövs

Vi behöver diskutera frågor om makt, inkludering och normer inom RFSU, till exempel följande:

  • Vad innebär kolonialismens arv för RFSU och våra frågor?
  • Vad är etnocentrism inom RFSU och hur kan RFSU:s verksamhet utvecklas utifrån ett interkulturellt perspektiv?
  • Hur kan vi utmana vithetsnormen inom RFSU och bli en mer inkluderande organisation där fler vill och kan engagera sig och har inflytande på RFSU:s utveckling?

Det är frågor som vi måste diskutera tillsammans inom RFSU. Förbundsstyrelsens ambition är att existerande satsningar och prioriteringar ska fånga upp, leda och samordna diskussionerna för att utveckla vår verksamhet i Sextantens riktning.

Slutsats och väg framåt

Förbundsstyrelsen ser att motionärens förslag går helt i linje med pågående utveckling och uppskattar att motionären lyfter frågan till kongressen.

Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta

  • att anse motionen besvarad.