Till sidans huvudinnehåll

När kartan ritas om: Kampen för SRHR i ett nytt Asien

I skuggan av ett förändrat geopolitiskt landskap genomgår Sydostasien ett dramatiskt skifte. Medan traditionella västerländska givare backar, kliver Kina, Ryssland och Gulfstaterna fram med en syn på utveckling som prioriterar investeringar framför rättigheter. För RFSU:s partners i regionen innebär detta en verklighet där kampen för sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) kräver både politisk finess och ekonomisk kreativitet för att överleva.

Ilot Muthaka och Wilson De los Reyes har just axlat programansvaret för RFSU:s partnerorganisationer i Sydostasien. Nyligen besökte de regionen tillsammans med controllerkollegan Emma Fransson. De beskriver en region i snabb förändring:
– Asienregionen är otroligt levande, men vi ser en tydlig trend: det pratas mindre om mänskliga rättigheter och social rättvisa, och mer om investeringar och ’social impact’. Frågan för oss på RFSU blir hur vi navigerar i det för att stötta våra partners på bästa möjliga sätt, säger Wilson.

En ekonomisk chockvåg

Effekterna av att Sverige avslutade sin bilaterala strategi med Kambodja 2024, och att aktörer som USAID och Diakonia lämnade landet, är akuta. För RFSU:s partnerorganisation RHAC har det inneburit ett tapp på 40 procent av intäkterna, medan GADC blivit av med hälften av sin omsättning.
– När finansieringen sinar leder det både till uppsägningar och att viktiga insatser dras in. Det skapar också en situation där organisationer som tidigare samarbetade nu tvingas tävla om samma små summor, förklarar Ilot, som gjorde sin första resa till regionen för att möta partnerna på plats.

Strategisk fingertoppskänsla som överlevnadsstrategi

Trots det tuffa ekonomiska läget mötte teamet organisationer som är allt annat än passiva offer. Partners som ARROW, RHAC och RoCK beskrivs som mogna, inflytelserika aktörer med hög teknisk expertis. De har blivit mästare på att anpassa sina argument efter vem de möter.
– När de pratar med lokala myndigheter handlar det om omsorg för alla invånare, men de kan också använda ekonomiska argument eller traditionella värderingar för att nå fram. De vet vilka knappar de ska trycka på för att få med sig beslutsfattare, berättar Wilson.

Ett exempel på denna anpassningsförmåga är hur våra partners kopplar SRHR till klimatförändringarna, ett ämne som är politiskt gångbart och som alla i Sydostasien kan relatera till. GADC har lyckats bryta ner hur klimatförändringar påverkar tillgången till SRHR-vård, exempelvis hur ren och billig energi är en förutsättning för fungerande vårdmottagningar och screening.

Besöket i Kambodja gav också en tydlig bild av de utmaningar som kvarstår. Det finns ett stort gap mellan stad och landsbygd; i avlägsna områden är internetuppkopplingen usel och traditionella värderingar mer rotade. Dessutom lever etniska minoritetsgrupper i nordöstra Kambodja ofta helt utan finansiellt stöd.
– Vi står inför viktiga beslut, till exempel: Hur kan vi stötta de som når till de mest utsatta men som inte är registrerade som civilsamhällesorganisationer? frågar sig Ilot.

En ny kanal för samarbete

För Ilot, Wilson och Emma handlade resan lika mycket om att bygga förtroende som att samla information. Att byta programansvar kräver en del, både vad gäller en del språkliga utmaningar och kulturella skillnader i den nya regionen. Efter logistiska utmaningar och språkliga barriärer landade de i en djupare förståelse för våra partners vardag.
– Vi behöver öppna kommunikationskanaler där våra partners kan prata öppet om sina utmaningar utan att tveka. Nu ser vi att fler och fler frågor kommer upp till ytan, och det är grunden för ett genuint partnerskap, avslutar Ilot.

Text: Ulrika Hammar