Till sidans huvudinnehåll

Livslinjen: Kropp, identitet och normer genom livet

Om metoden

Metoden har flera syften. Dels att främja förståelse och acceptans för olikheter, dels att ge kunskap om de kroppsförändringar och mognadsprocesser som sker genom livet. Den ger möjlighet att utforska och reflektera över olika förväntningar och normer som kan påverka människors livsval och identiteter. Metoden ger även inblick och förståelse för mångfalden av sätt hur människor lever sina liv. Den hjälper också barnen att skapa en medvetenhet om kroppens variationer och kring relationer och bidra till förståelse av hur olika de kan se ut.

Förberedelser

Ta fram en lång pappersrulle att lägga på golvet eller sätta upp på en vägg, exempelvis golvpapp, alternativt att rita/skriva direkt på en whiteboard.

Ta fram pennor.

Så här gör du

Rulla ut pappret, antingen direkt på golvet eller häng upp det på tavlan. Det går också att använda en whiteboard.

Förklara att på det här pappret (eller den här whiteboarden) får en människas hela liv plats.

Fråga:

  • Kan någon berätta för mig när livet börjar? Hur börjar livet?

Ställ följdfrågor, till exempel:

  • Hur kom vi in i magen? Hur kom vi ut?

Be barnen berätta/gissa hur livet börjar. Rita och/eller skriv ner barnens förslag och tankar. Fyll på med fakta, exempelvis berätta om olika sätt en äggcell och en spermie kan mötas på (samlag, heminsemination, provrörsbefruktning med läkarassistans).

Gå sedan över till andra änden av pappret/whiteboarden. Denna ände symboliserar slutet av livet.

Fråga barnen:

  • Hur länge varar ett liv?
  • Hur många gånger hinner vi fylla år (innan vi dör)?
  • Vad händer däremellan? (placera andra livshändelser barnen beskriver mellan födsel och död)
  • Hur förändras kroppen genom livet?
  • Vad tror ni händer med kroppen när vi är barn, blir tonåringar, vuxna eller ännu äldre?
  • Är det likadant för alla?
  • Hur kan det kännas att vara helt unik? Att vara den enda som... (har en viss hårfärg, hudfärg, är kort/tjock/smal/lång/bred, är en flicka med snopp, en pojke med snippa, är ickebinär, har pussats, etc)

Fortsätt samtalet med att prata om förväntningar och normer.

Exempel på frågor att ställa till barnen:

  • Finns det olika förväntningar på oss som människor utifrån om vi är barn, tonåring, vuxen eller gammal?

Du kan behöva förklara vad “förväntningar” innebär, till exempel ”en förväntning kommer från andra människor. Det är när du känner att du borde göra något, eftersom någon annan vill det.” Ge exempel om det behövs, så som ”en fritidspedagogs förväntningar på att barnen ska plocka undan leksakerna de har lekt med” eller “en lärares förväntningar på att eleverna ska göra sina läxor”.

  • Vem förväntar vi oss ska ha blöja? Vem går i skolan? Vem får handla egna kläder? Vem får köra bil? Gunga? Vem leker på lekplatsen? Vem jobbar istället för att leka? När förväntas vi bestämma vår egen frisyr?
  • Hur skapas olika förväntningar?
  • Måste alla följa det förväntade?
  • Om någon inte gör det som förväntas, vad händer då? Vad händer till exempel om en vuxen person leker på lekplatsen?
  • Vad kan vara bra eller svårt med att vara barn, tonåring, vuxen och gammal?
  • Vad får livet att kännas bra? När känns livet svårt?
  • Vad kan vara bra eller svårt med att vara olika?
  • Vem ingår i en familj? Vem bestämmer det? Kan en familj se ut hur som helst?

Denna övning kan byggas på med hjälp av illustrationer på ‘familjen’ (se bilaga längst ned på sidan). Låt barnen välja ut bilder på människor i olika åldrar och familjestrukturer och placera bilderna på den plats på livslinjen som barnen tycker stämmer.

Att tänka på

Låt barnens tankar få styra samtalet, men utmana även tankar och åsikter om hur livet kan vara. Det kan vara lätt att hamna i normativa beskrivningar av hur livet är, föreställningar som barn får med sig från till exempel filmer, böcker och det de möter omkring sig. Reflektera därför tillsammans med barnen kring hur livet och människors relationer kan se ut på olika sätt för olika personer. Våga utmana barnen i att reflektera kring vilka förväntningar som finns och hur vi kan utmana det som förväntas, både som individer men även som grupp.

Efter den här övningen har du fått en överblick av vad barnen kan och vill berätta om och vilka områden som barnen kan behöva mer kunskaper om.

Metoden är framtagen tillsammans med Expedition hälsa.