Till sidans huvudinnehåll

Stoppa mödradödligheten!

Varannan minut förlorar en kvinna livet i onödan. Med Barnvagnsmarschen uppmärksammar RFSU att det behövs politisk vilja och resurser för att stoppa mödradödligheten.


Ungefär 300 000 kvinnor dör varje år på grund av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Siffrorna kommer från FN och innebär att det varje dag dör över 800 flickor och kvinnor världen över, helt i onödan. Några av de vanligaste dödsorsakerna är blodförlust, blodförgiftning, havandeskapsförgiftning och osäkra aborter, saker som det finns effektiv behandling för. Preventivmedel, mödrahälsovård, sexualundervisning och säkra aborter kan rädda kvinnor från mödradödlighet. Men det behövs resurser och politiskt vilja. RFSU:s barnvagnsmarsch är ett sätt att uppmärksamma det.

Därför måste mödradödligheten stoppas

Bristande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en av de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor i låg- och medelinkomstländer. Och för varje kvinna som dör får mellan 20 och 30 kvinnor skador, infektioner och drabbas av handikapp. Många av de kvinnor som dör gör det på grund av åkommor som lätt hade kunnat behandlas. Att kvinnor trots det dör beror på deras låga status och bristande möjligheter att bestämma över sina kroppar, sin sexualitet och sina liv. Det måste förändras. Därför fortsätter RFSU kampen för alla kvinnors rätt att inte dö på grund av graviditet eller förlossning.

Mödradödlighet påverkar hela samhällen

Att flickor och kvinnor dör i samband med graviditet och förlossning är inte bara något som påverkar dem och deras familjer. Det påverkar hela samhällen. Barn vars mamma dör under förlossningen dör oftare under sitt första år än andra barn. Och i förlängningen bidrar mödradödlighet till att samhällen och länder fastnar i fattigdom. När en kvinna dör lämnar hon ofta kvar en hel familj som måste kämpa för sin överlevnad. De äldre barnen tvingas då ofta sluta skolan för att ta hand om hushållet och sina yngre syskon. Familjens döttrar riskerar också att giftas bort tidigt, och barnäktenskap är en bidragande faktor till att tonårsflickor blir gravida.

Ingen ska behöva föda ensam – 2020 är barnmorskans år

Varje år föder miljontals kvinnor barn ensamma, utan någon hjälp av barnmorska eller annan sjukvårdspersonal. Svårast är situationen för den som lever i fattigdom. I vissa låg- och medelinkomstländer har mindre än hälften av kvinnorna hjälp av utbildad vårdpersonal under sin förlossning. Att  föda barn ensam ökar risken för att komplikationer som blodförlust, blodförgiftning och havandeskapsförgiftning får dödlig utgång. Så behöver det det inte se ut. 8 av 10 dödsfall hade kunnat undvikas om en barnmorska varit närvarande vid förlossningen.

Att ha tillgång till mödravård under graviditeten minskar också riskerna. Kvinnor som inte går på regelbundna kontroller löper flera gånger större risk att dö av komplikationer jämfört med den som har tillgång till mödravård. Bristen på vård är fortfarande stor, och därför har WHO utsett 2020 till barnmorskans år. WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus har kallat barnmorskor och sjuksköterskor för ryggraden i varje lands hälsosystem. Den ryggraden är svag eller obefintlig i många länder.

Oönskade graviditeter skördar tonårsliv

Globalt är den vanligaste dödsorsaken bland tonårsflickor mellan 15-19 år komplikationer i samband med graviditet och förlossning, och här står osäkra aborter för en viktig del. För att minska mödradödligheten måste de oönskade graviditeterna minska, och alla flickor måste få tillgång till preventivmedel, säkra, lagliga aborter och vård efter abort. Idag saknar över 200 miljoner människor tillgång till moderna preventivmedel och kan inte själva bestämma när eller om de vill bli gravida. En annan viktig del i kampen mot mödradödlighet är att sprida kunskap. Sexualupplysning är en förutsättning för att minska mödradödligheten i världen.

En annan faktor som bidrar till mödradödlighet och tonårsgraviditeter är barnäktenskap. En majoritet av de tonårsflickor som blir gravida blir det inom äktenskapet. En flicka som är gift har nästan inga möjligheter att själv bestämma över sin kropp och när eller om hon ska bli gravid. Att förhindra barnäktenskap är därför ett sätt att både jobba för flickors och kvinnors rättigheter och mot mödradödlighet.

Säkra aborter räddar liv

En stor del av mödradödligheten beror på osäkra aborter. Osäkra aborter är aborter som utförs i miljöer med bristande medicinsk standard och/eller av personer som inte har tillräckliga medicinska kunskaper. I många samhällen är tillgången till säkra aborter väldigt begränsad. Sämst är tillgången för dem som lever i fattigdom. Den som har pengar kan betala för en säker abort, även i samhällen där abort är olagligt. För den som inte har råd återstår att riskera sitt liv genom att göra en osäker abort.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO står osäkra aborter för mellan 5 och 13 procent av mödradödligheten i världen. Nästa alla kvinnor som dör på grund av osäkra aborter bor  i låg- och medelinkomstländer, 2 av 3 bor i södra Afrika. Nästan alla fall hade gått att undvika.

Att abort är olagligt hindrar inte kvinnor från att göra abort. I länder där abort inte är lagligt t tar kvinnor istället till desperata metoder för att avsluta sina graviditeter. Att föra upp vassa kvistar i underlivet, dricka blekmedel, äta krossat glas eller stora mängder klorokin (malariamedicin) är några av sätten. Hur många osäkra aborter som görs varje år vet ingen, men varje år vårdas sju miljoner kvinnor på sjukhus efter att ha genomgått en osäker abort. Strängare lagar gör inte aborterna färre, bara mer osäkra.

Hur kan vi förhindra att kvinnor dör?

Chansen att en kvinna överlever sin graviditet och förlossning varierar stort över världen, men också inom länder. Sverige har en av världens lägsta mödradödlighet, här dör bara 4 kvinnor per 100 000 levande födda barn. I Sierra Leone är motsvarande siffra långt över 1 000. Att mödradödligheten varierar så mycket speglar hur olika tillgången till hälsovård är, och visar på det stora gap som finns mellan hög och låginkomstländer. Men det visar också att mödradödligheten går att påverka om den politiska viljan och resurserna finns. Beräkningar visar att 9 av 10 dödsfall skulle kunna förhindras, och sedan 1990 har mödradödligheten i världen minskat med 38 procent. I länder som Kambodja, Egypten, Jamaica, Malaysia, Thailand och Tunisien har satsningar på bland annat mödrahälsovård fått ner antalet dödsfall, och i flera av dessa länder har mödradödligheten halverats på bara tio år.

Minskad mödradödlighet – ett globalt mål

De senaste siffrorna från FN visar att 211 kvinnor dör per 100 000 levande födda barn. Till 2030 är målet att den siffran ska ha sjunkit till 70. Målet är en del av Agenda 2030, en internationell överenskommelse som satt upp mål inom områden som jämlikhet, hälsa och fattigdom. Agenda 2030 består av 17 olika mål som  tillsammans ska skapa hållbar global utveckling. För att minska mödradödligheten är det framförallt mål 3 som rör hälsa och välbefinnande och mål 5 som handlar om jämställdhet som är viktigast.

Enligt FN är det bästa sätten att minska mödradödligheten:
- Att se till att alla kvinnor har tillgång till preventivmedel så att de kan undvika oönskade graviditeter
- Att alla kvinnor får tillgång till förlossningsvård av utbildad personal  i en säker miljö
- Att se till att det finns tillgång till akutvård för kvinnor som drabbas av komplikationer i samband med sin förlossning.

FN:s mål nämner däremot inte uttalat saker som rätten till sexualundervisning och rätten till säker abort, delar som är viktiga för att minska mödradödligheten.
Barnvagnsmarschen 2012.jpg

Vad spelar det för roll vad vi gör här i Sverige?

För att alla ska överleva sin graviditet behöver frågan prioriteras politiskt. I Sverige är frågor som rör sexualupplysning, preventivmedel och aborträtt inte kontroversiella. I stora delar av världen ser situationen annorlunda ut.  Och på många platser finns det politiska ledare som aktivt motverkar till exempel aborträtten. Det är väl känt att osäkra aborter ligger bakom en stor del av mödradödligheten i världen. Men eftersom frågan är så politiskt känslig så är det få biståndsaktörer som vågar jobba med frågan, och många länder undviker att finansiera verksamhet som jobbar för att stärka aborträtten. Sverige är faktiskt ett av få undantag. Här är den officiella politiska linjen att rätten till abort är en nödvändighet för att minska mödradödligheten och öka jämställdheten i världen.

Vad gör RFSU?

Sedan 2010 har RFSU:s kampanj Barnvagnsmarschen samlat människor för att manifestera mot mödradödlighet. Det är en fråga som väcker engagemang och Barnvagnsmarschen har vuxit för varje år. Ända från start har kampanjen syftat till att uppmärksamma mödradödligheten i världen och skapa opinion för att minska den.

RFSU samarbetar med organisationer i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa. Fler utbildade barnmorskor är en viktig del av lösningen, liksom att fler får tillgång till säkra aborter, preventivmedel och bra sexualupplysning. RFSU arbetar också politiskt (inom EU och FN) med att driva på för att kvinnors hälsa och rättigheter ska prioriteras.

Vad vill vi som går Barnvagnsmarschen?

Världens ledare måste öka politiska och finansiella åtaganden för att ingen kvinna ska behöva föda ensam!

Vi som går Barnvagnsmarschen vill att den svenska regeringen arbetar aktivt för att påverka världen i denna riktning.

Vi vill att regeringen driver en modig feministisk utrikespolitik för att de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, ska nås. Särskilt mål 3 (hälsa och välbefinnande) och mål 5 (jämställdhet) måste prioriteras fullt ut så att mödrahälsovård och säkra aborter inte nedprioriteras.