Till sidans huvudinnehåll

Mensvärk

Mens kan göra ont. Det kan göra ont i magen, ryggen, låren och ljumskarna. Det kallas för mensvärk.

Mensvärk kan framför allt kännas i magen, men det kan också göra ont i ryggen, ljumskarna, låren och huvudet. Diarré, yrsel eller kallsvettning, illamående och kräkningar kan också förekomma.

Du som har menssmärtor och PMS brukar känna av det några dagar innan eller precis i början av mensen. För vissa sitter det i under hela mensen men för de flesta försvinner det efter någon eller några dagar. Det är väldigt olika från person till person hur ont man har. En del känner bara ett svagt ont, medan andra kan ha mycket värk.

Varför har man mensvärk?

Menssmärtor beror på att livmodern drar ihop sig när slemhinnan stöts ut vid mens. Eftersom livmodern är en muskel kan man få kramp i den när den drar ihop sig.

Vad kan man göra åt mensvärken?

Det vara skönt att lägga en värmedyna över det område som värker, till exempel på magen eller ryggen. Det kan göra att krampen i livmodern släpper. Krampen kan också försvinna om du rör på dig. Därför brukar det vara bra att till exempel vara med på idrotten i skolan eller gå och träna när man har mensvärk. Om du har mycket problem kan du också få recept på smärtlindrande tabletter från en läkare. Det finns också vissa preventivmedel som kan hjälpa bra mot mensvärk – fråga en barnmorska så får du hjälp.

Att få orgasm gör att livmodern slappnar av. Att ha sex kan därför lindra värken.

Du kan också ta vanliga receptfria värktabletter som köps på apotek. Det kan vara bra att ta tabletterna så fort du känner att mensvärken är på gång.

Är värken så svår att du har svårt att röra dig kan du prova olika ställningar för att försöka hitta en där det gör mindre ont. Testa att ligga ned och dra upp knäna. Yoga och annan avslappning kan också hjälpa. Men om värken är väldigt svår är det viktigt att du söker hjälp. 

När ska jag söka hjälp för mensvärk?

Har du mycket ont eller mår illa under mensen ska du vända dig till en ungdomsmottagning, vårdcentral eller gynekolog. Det är ibland också viktigt att värken utreds så att den inte beror på sjukdomen endometrios. Om du går i skolan kan skolsköterskan också hjälpa till.