Till sidans huvudinnehåll

Bättre sexliv med mer ”genusflum”

Nästan 60 procent av svenskarna mellan 16 och 84 år är nöjda med sitt sexliv. Men sexlivet är långt ifrån problemfritt. Folkhälsomyndighetens nya rapport visar tydliga skillnader mellan könen.

Sexuella problem är folkhälsoproblem

Trötthet, stress och torra slemhinnor är vanliga anledningar till sexuella problem bland kvinnor. Bland männen är erektionsproblem och för snabb utlösning faktorer som ställer till det. Enligt studien går många med på att ha sex fast de egentligen inte vill – 62 procent av kvinnor och 34 procent av män säger att de haft sex för någon annans skull. Över 40 procent av kvinnorna har upplevt sexuella trakasserier.

– Mäns njutning, mäns penetration och mäns utlösning verkar vara det som prioriteras i många heterorelationer. Vi vet sedan tidigare att kvinnorna inte får orgasm lika ofta som männen de ligger med. Det behöver inte vara så – titta bara på gruppen kvinnor som har sex med kvinnor, de är den grupp som är mest nöjda med sitt sexliv, säger Suzann Larsdotter, sexolog på RFSU.

Sexualupplysning behövs - inte bara i skolan

Ett långsiktigt sätt att göra svenskarnas sexliv bättre, tryggare och mer jämställt är att öka tillgången till sexualupplysning, i alla åldrar. Även inom vård och omsorg behöver det finnas sexologisk kompetens. I studien säger bara 19 procent att de fått tillräcklig sexualundervisning i skolan. 8 procent har inte fått någon sexualundervisning alls.

Normkritisk sexualupplysning mot trakasserier, övergrepp och våld

– Värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans arbete, både i klassrum och i korridorer. Ömsesidighet och kommunikation måste vara självklara inslag. Skolan behöver fördjupa samtal om normer kring kön, förväntningar på och skildringar av sex, säger Pelle Ullholm, sexualupplysare på RFSU.

Idag finns det starka politiska krafter som motarbetar ett normförändrande arbete. Det är dags att sätta ner foten mot de som avfärdar det viktiga jobb som pedagogerna gör, menar Pelle Ullholm.

– Unga behöver verktyg i att göra informerade val och få fördjupad kunskap om kroppar, relationer och identiteter. Det somliga kallar ”genusflum” är avgörande i det arbetet. Vi, Skolverket och många andra kunskapsbaserade aktörer vet detta. Tafsa inte på vårt genusflum, säger han.