Hedersrelaterat förtryck och våld i sexualundervisningen
Uppskattningsvis 100 000 unga lever med hedersnormer, alltså ungefär var sjätte niondeklassare. RFSU arbetar med hedersrelaterat förtryck och våld på flera sätt.
En viktig del av arbetet handlar om hur skolans sexualundervisning tar upp frågor om begränsningar på grund av heder och hedersnormer.
Hedersutsatta unga behöver – precis som alla andra – kunskap om kroppar, sex och relationer
Unga är kompetenta aktörer som med rätt kunskap och stöd ska få göra självständiga och medvetna val om sin egen sexualitet och relationer. Men många unga som lever med hedersnormer begränsas på olika sätt i möjligheten att bestämma själva. Skolan behöver bli bättre på att anpassa undervisningen efter den heterogena grupp unga som lever med hedersnormer. Om skolan inte lyckas finns en risk att de unga känner sig utpekade eller upplever att sexualundervisningen inte angår dem. Det visar en ny RFSU-rapport som bygger på intervjuer med ungdomar som berörs.
Läs mer om rapporten "I början det är en chock... men sen man blir nyfiken!"
Alla som jobbar i skolan behöver veta hur de ska ge kunskap och stöd
Alla unga har rätt till god sexualundervisning. Den ska vara kunskapsbaserad, utgå från ett rättighetsperspektiv och främja god sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
I de nya läroplanerna för grundskola, gymnasium och vuxenutbildning som trätt i kraft höstterminen 2022 är kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck ett nytt kunskapsmål. Hedersrelaterat våld och förtryck ska enligt de nya läroplansskrivningarna också förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.
Skolpersonalen behöver integrera heder i undervisningen på rätt sätt
För att detta ska bli verklighet behöver lärare, elevhälsa, rektorer, fritidspedagoger och andra som arbetar med barn och unga kunskap om hur hedersrelaterat förtryck och våld kan se ut. Men de behöver också veta hur de kan integrera frågorna i undervisningen på rätt sätt. Unga i hedersutsatthet behöver känna sig tilltalade av undervisningen och speglade i sin livssituation utan att heder behandlas som en separat fråga.
Viktigt med ett intersektionellt och antirasistiskt perspektiv på hedersrelaterat förtryck och våld
Forskning har visat att arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld behöver bedrivas utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det betyder att man exempelvis behöver utmana och ifrågasätta stereotypa föreställningar för att motverka rasism. Annars är risken att de mest utsatta ungdomarna missas eller får svårare att söka sig till samhällets stödinsatser. En lärare eller annan skolpersonal kan aldrig veta vem i en skola som är utsatt. Därför är det viktigt hedersnormer diskuteras oavsett vilken grupp man träffar.
Fakta om hedersrelaterat förtryck och våld
Hedersrelaterade begränsningar, förtryck och våld kan ta sig många olika uttryck, från vardagliga begränsningar till hot eller fysiskt våld. Antalet förövare kan vara flera liksom antalet utsatta.
Det som utmärker hedersrelaterat förtryck och våld är att hedersnormer ska efterlevas för att bevara gruppens anseende inför andra som delar normsystemet. Om en person bryter mot normsystemet kan hela gruppens anseende skadas, och flickor/kvinnors beteende eller anseende anses vara centralt.
Vanliga hedersnormer är att en person förväntas vara heterosexuell och cis (det vill säga inte transperson), gifta sig och skaffa barn. Myten om mödomshinnan och förväntningar på att vara oskuld fram tills giftermål spelar en viktig roll i upprätthållandet av dessa normer, särskilt för tjejer/kvinnor.
Killar kan utsättas för hedersrelaterade begränsningar, förtryck och våld, men tjejer/kvinnor och hbtq-personer är de som oftast drabbas hårdast. Hedersnormer förekommer i grupper över hela världen och i alla samhällsklasser, och har ingen koppling till någon särskild religion.