Till sidans huvudinnehåll
RFSU går i Prideparaden i Stockholm 2022.

Hat och hot mot civilsamhället

​​Demokrati och mänskliga rättigheter ifrågasätts av oftare, både i Sverige och runt om i världen. Aktivister och civilsamhällesorganisationer som kämpar för kvinnors och hbtqi-personers rättigheter drabbas hårt när det demokratiska utrymmet krymper.

RFSU arbetar för alla människors rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet – men vi stannar inte där. För oss är det självklart att också bekämpa de krafter som vill undergräva demokratin och försvaga mänskliga rättigheter. Enligt Freedom House är demokratin på tillbakagång i hela världen – en skrämmande utveckling vi inte kan blunda för.

Både enskilda hot mot och långsiktig försvagning av civilsamhället

Hoten mot demokrati och mänskliga rättigheter kan se ut på olika sätt. Aktivister, civilsamhällesorganisationer och andra företrädare för det demokratiska samhället utsätts allt oftare för hot, både i det offentliga rummet och i digitala miljöer. Syftet med hoten är att skrämmas och få både enskilda personer och organisationer att tystna. Särskilt drabbade är organisationer som arbetar med feminism, hbtqi-rättigheter och sexuella rättigheter, enligt en rapport från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Det krympande demokratiska utrymmet, "Shrinking space"

Civilsamhället hotas också av en mer långsiktig försvagning, ofta kallat ”shrinking space”. Det kan handla om att bidrag till organisationer kraftigt skärs ned eller att det blir svårare för organisationerna att ta plats i offentligheten. Ibland förekommer smutskastningskampanjer från både etablerade partier och debattörer och marginella, inte sällan våldsbejakande aktörer.

I delar av Europa måste RFSU:s systerorganisationer idag registrera sig som “utländska agenter” för att kunna få ta emot bidrag från utlandet. Också i Sverige finns tecken på att det blir svårare för civilsamhället att bedriva sin verksamhet.

Så arbetar RFSU mot hat och hot mot civilsamhället

  • Vi tar fram rapporter, håller i samtal och seminarier och deltar i olika aktiviteter som stärker civilsamhället och markerar mot det motstånd som finns.
  • Systematiskt säkerhetsarbete med konkreta säkerhetsrutiner, till exempel inför större och mindre evenemang och omvärldsbevakning med fokus på hot mot och desinformation om sexuella och reproduktiva rättigheter och dessa rättigheters förespråkare. Om det är lämpligt så delar vi information med andra delar av civilsamhället eller med polisen.
  • Dialog med politiker från höger till vänster för att se till att civilsamhällets förutsättningar inte urholkas.
  • Arbete för mer samverkan inom civilsamhället. Genom att utbyta kunskap och arbeta tillsammans kan vi stötta varandra och göra det lättare och säkrare att vara ideellt engagerad.