Ny FN-rapport tar pulsen på världens länders arbete för sexuella rättigheter
– Covid-pandemin, kriget i Ukraina, inskränkningar av aborträtten i USA och klimatförändringarna får dramatiska konsekvenser för människors möjligheter att fatta beslut om sin kropp och sexualitet. Samtidigt ser vi framsteg, inte minst i arbetet för aborträtten i länder som Colombia, Mexiko och Benin. Det visar att förändring är möjligt, om det finns politisk vilja, säger Hans Linde.
Rapporten lanseras i Zanzibar i Tanzania idag 13.30 svensk tid. Medverkar gör bla Danmarks Kronprinssessa Mary och chefen för UNFPA Dr. Natalia Kanem.
Syftet med kommissionen är att samla så mycket stöd som möjligt för SRHR på hög nivå världen över. Hans Linde är den enda representanten från Sverige i sällskap med tex Prinsessan Mary från Danmark, FNs specialsändebud för ungdomar, Jayathma Wickramanayake, ordföranden i internationella barnmorskekonfederationen, Franka Cadée, och vice ordförande i FN:s kvinnokommitté, Bandana Rana. Kommissionens arbete leds av Tanzanias fd president Kikwete.
Vill du veta mer eller boka en intervju?
Kontakta RFSU:s presstjänst på 076-160 33 07, press@rfsu.se
Kort om innehållet i rapporten
- Rapporten visar att alldeles för många människor har begränsade möjligheter att fatta beslut om sin kropp och sexualitet på grund av ojämlikhet, humanitära kriser och rasism och andra former av diskriminering.
- Rapporten framhåller att insatser behövs som ökar den verkliga tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
- I rapporten används ett trafikljussystem, rött, gult och grönt för nivån på SRHR i en viss region eller land. Europa och Nordamerika gick från gult till rött. De får bakläxa när det gäller att erbjuda srhr-vård till personer som fördrivits pga kriget i Ukraina.
- Rapporten visar inga stora markanta skillnader sedan 2021. Tex ligger Afrikas mödradödlighet på samma nivå. Men det finns också positiva tendenser. 58 länder - inklusive nya exempel som Sydkorea, Ecuador, Nya Zeeland, Benin och Kenya - har liberaliserat sina abortlagar sedan 1994, medan endast fyra länder har minskat sina aborträttigheter.
- Utvecklingen går framåt eller står still. I enskilda länder kan man se initiativ men som helhet går det trögt. Utvecklingen skulle behöva gå betydligt fortare framåt.
- Rapporten betonar att länder bör göra betydligt mer för att nå sina mål, tyngden måste läggas på att hälsoinsatser också ska nås av människor som traditionellt sett inte nås eller inkluderas. Till exempel migranter som har drivits på flykt pga klimatförändringar.
- Rapporten betonar också att rasism inom vården måste motverkas. Rapporten visar att det finns betydande skillnader när det gäller mödradödlighet i världen på grund av rasism. I Ecuador är mödradödligheten för kvinnor av afrikansk härkomst tre gånger så hög som den totala mödradödligheten. I Colombia är dödligheten för kvinnor med afrikansk härkomst 1,8 gånger högre och i Brasilien är den 36 procent högre. Rasifierade kvinnor i Storbritannien löper fyra gånger större risk att dö under graviditeten än vita kvinnor.
- Upp till 80 procent av dem som fördrivits av klimatrelaterade katastrofer är kvinnor som särskilt riskerar att utsättas för diskriminering, trakasserier och sexuellt våld.