Vad händer i kroppen under klimakteriet?
Klimakteriet är en process som kan pågå i några år, ibland upp till tio år. Det upplevs olika från person till person. En del har mycket besvär av det och en del märker ingenting.
Klimakteriet inträffar för de flesta i 50-årsåldern, men åldern kan variera mellan 40 och 57 år.
Det börjar ofta med att menstruationerna blir oregelbundna för att sedan glesa ut och småningom försvinna helt. Ett år efter den sista mensen är klimakteriet över och du är i menopaus eller postmenopaus. Efter att ägglossningar och mens försvunnit kan du inte längre bli gravid.
Vanliga symtom när du är i klimakteriet
En del märker ingenting särskilt alls av klimakteriet, men du som får besvär kan till exempel:
- Känna dig mycket varm och svettas mycket, det kallas vallningar
- Ha svårt att somna eller vakna mycket under natten
- Känna dig nedstämd eller ledsen
- Ha torra slemhinnor
- Ha besvär från urinvägarna, till exempel kan det svida när du kissar eller så behöver du kissa oftare än tidigare
Det finns behandling att få. Sök hjälp hos en gynekolog om du mår dåligt av klimakteriet.
Funderar du på hur klimakteriet påverkar lusten? Läs mer om sex i klimakteriet här.
Svett och vallningar, drabbas alla av det?
När nivåerna av östrogen och progesteron sjunker kan man få något som kallas för värmevallningar. Det beror på att hjärnans temperaturreglering hamnar i obalans. Man svettas okontrollerat, framför allt på nätterna men ibland också under dagtid. Cirka 70 procent av alla som är i övergångsåldern drabbas av värmevallningar och svettningar. Cirka 30 procent upplever besvären som så svåra att de kontaktar läkare – och det finns bra medicinsk hjälp att få.
Sköra slemhinnor
Alla kroppens slemhinnor blir torrare, skörare och ömtåligare när östrogenet sjunker. Detta kan man märka av i ögonen, näsan, munnen och i underlivet. Torra slemhinnor i underlivet gör det lättare att få urinvägsinfektion och att sex blir smärtsamt. Mot detta finns bra behandling med lokalt östrogen i form av salvor, slidpiller och vaginalringar, både receptfritt och på recept som skrivs ut av läkare. Glidmedel är ett bra sätt att göra alla typer av sex skönare.
Se RFSU:s film om klimakteriet
Visa som text
RFSU informerar om klimakteriet
Klimakteriet, som också kallas för övergångsåldern, är en period i livet när man får sin sista mens och inte längre kan bli gravid. Det varierar men brukar inträffa när man är mellan 45-55 år, och kan pågå ett halvår till flera år. En del märker ingenting eller mår bättre än innan, andra får besvär och kan må mycket dåligt under en längre tid.
Sedan födseln innehåller äggstockarna en stor mängd ägganlag. En del av dem mognar till ägg och kan befruktas. När de inte befruktas får man mens. När äggen tar slut kommer menopausen som är den sista mensen. Klimakteriet börjar något eller några år innan menopausen. Ett vanligt tecken, men som inte gäller alla, är att mensen blir oregelbunden.
Under klimakteriet minskar hormonet östrogen för att sedan vara lågt resten av livet. När det minskar kan man få besvär. Kraftiga svettningar, värmevallningar och frossa är vanligt. Det är också vanligare att man känner sig kissnödig ofta, och att få problem med urinläckage vid ansträngning till exempel när man hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Knipövningar kan hjälpa till att stärka muskulaturen och minska besvären.
Sömnproblem, snabba humörsvängningar, nedstämdhet och förtvivlan är vanligt. Den fysiska förändringen påverkar de flesta känslomässigt. Om man är nedstämd och orkeslös en längre tid kallas det för depression och då är det viktigt att söka hjälp på till exempel en vårdcentral.
Under klimakteriet blir slemhinnorna i underlivet ömtåligare och torrare. Det kan leda till att det svider och kliar. Det finns produkter som ger fukt åt slidan och vid sex kan man använda glidmedel för att öka njutningen och minska risken att det gör ont. Ta hand om underlivet. Tvätta bara de yttre delarna med mild tvål. Mellan blygdläpparna kan du tvätta med oparfymerad olja och ljummet vatten. En gång om dagen räcker.
En del känner mindre sexlust på grund av besvären. Medan den för andra ökar i klimakteriet. Att slippa en eventuell graviditet kan göra att man kan fokusera mer på lust och njutning. Att slippa hålla på med preventivmedel och att bli av med både mens och mensvärk kan också kännas skönt.
Trots att klimakteriet kan vara en jobbig tid finns det några saker som kan förbättra hur man mår. Att röra på sig, äta bra mat och sova tillräckligt kan ha en positiv inverkan på måendet. Avslappningsövningar är ett annat sätt att må bättre på.
Klimakteriebesvär är vanligt. Om du har besvär eller frågor sök stöd och hjälp på en vårdcentral, barnmorskemottagning eller hos en gynekolog.