Bristen på regering försenar ny abortlag
I dag firas den internationella dagen för säkra aborter. En dag då vi hyllar aborträttskämpar och synliggör den medicinska utveckling som gjort säkra aborter mer tillgängliga. I Sverige har utvecklingen dock fastnat i ett juridiskt vakuum.
Den nuvarande abortlagen trädde i kraft 1975. Då var abort ett kirurgiskt ingrepp som krävde sjukhusvård. Men utvecklingen har gått framåt. I dag genomförs nästan alla aborter på medicinsk väg med två olika läkemedel, och 76 procent av de som gör en abort tar i dag det andra läkemedlet hemma.
Den 50-åriga lagen tvingar dock fortfarande den som gör abort att vara på ett sjukhus för att ta det första läkemedlet. Har man många mil till sjukhus skapas en onödig tröskel. Dagens lag säger också att enbart läkare får utföra aborter, trots att barnmorskor handlägger nästan alla medicinska aborter och har utbildningen som krävs. Detta begränsar tillgången och ökar väntetiderna helt i onödan.
I ett vakuum
Därför var det en stor dag när Tidöregeringen föreslog en ny abortlag i maj 2026. Kravet på att det första pillret måste tas på sjukhus skulle strykas, liksom att endast läkare får utföra aborter. Det öppnar för att den som vill ska kunna göra abort hemma utan att tvingas till onödiga fysiska vårdbesök och för att barnmorskor ska kunna dela ut abortläkemedel och genomföra medicinska aborter.
Tyvärr fastnade propositionen i Rosenbad och hann inte klubbas av riksdagen innan mandatperioden var över. Nu befinner vi oss i ett vakuum – och i väntan på beslut tvingas de som behöver göra abort till onödiga resor.
När den nya regeringen tillträder måste den omgående låta riksdagen besluta om den nya lagen. Men det är inte bara lagen det hänger på. Den förra regeringen gav Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att anpassa sina föreskrifter till en ny abortlag. Allt från vem som får förskriva abortläkemedel till var de kan hämtas har stor betydelse. Tyvärr tycks myndigheterna inte gå tillräckligt långt.
Fyra krav
Läkemedelsverkets förslag på nya föreskrifter gör det omöjligt att hämta ut eller posta läkemedel på andra platser än ett sjukhus eller abortmottagning, till exempel på en ungdomsmottagning eller vårdcentral. Och myndigheten har inte ens utrett möjligheten att skriva ut abortläkemedel på recept, trots att de fått det i uppdrag. Om dessa föreskrifter består blir den nya lagen tandlös. Här behövs en handlingskraftig regering som kan förtydliga direktiven och rätta till det som blivit fel.
Nu är det upp till Magdalena Andersson. Här är vad den nya regeringen behöver göra för att öka tillgången till abort i Sverige:
- Låt riksdagen besluta om lagförslagen som ökar tillgången till abort i Sverige – så att lagen kan börja gälla redan 1 januari 2027.
- Säkerställ att språket i lagen inkluderar alla som kan bli gravida – inte bara kvinnor.
- Ge myndigheter tydliga direktiv att utreda hur abortläkemedel ska kunna lämnas ut på fler platser och förskrivas på recept.
- Tillsätt en utredning om Socialstyrelsens rättsliga råd i abortärenden. Det är en förlegad och rättsosäker konstruktion som fattar beslut om aborter efter vecka 18 där politiker och jurister har inflytande över enskilda gravidas kroppar. Beslut om senare aborter ska utgå från självbestämmande och baseras på vetenskap.
Ålderdomlig lagstiftning och onödig byråkrati kan inte stå i vägen för att alla som är oönskat gravida ska få bestämma över sin kropp. Nu är hög tid att stå upp för aborträtten.
Lina Fridén
förbundsordförande, RFSU
Amanda Cleeve
forskare på Karolinska institutet och barnmorska på Karolinska universitetssjukhuset
Kristina Gemzell Danielsson
överläkare och professor i obstetrik och gynekologi, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset
Helena Kopp Kallner
överläkare och professor i obstetrik och gynekologi, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset