En ny abortlag: Så tycker RFSU om regeringens förslag

Den svenska abortlagen är 50 år gammal och behöver moderniseras, och tillgången till abort behöver stärkas. Den 26 maj lade regeringen fram sin proposition om en ny abortlag. I denna artikel kan du läsa om tre styrkor och tre svagheter med regeringens förslag.

Tre bra saker i regeringens förslag

Att båda läkemedlen kan tas hemma är ett naturligt steg som ökar tryggheten och valfriheten. När barnmorskor kan utföra aborter ökar tillgången, och ett lagkrav på skyndsamhet stärker patientsäkerheten.

Hela aborten ska kunna göras i hemmet

Nästan alla aborter i Sverige är medicinska, vilket innebär att du tar två olika läkemedel vid två olika tillfällen. Det första måste idag tas på sjukhus eller klinik. Det kravet tar regeringen bort, vilket innebär att den som vill kan ta båda pillren hemma. Det tycker RFSU är bra. Redan idag tas det andra pillret i 76 procent av alla aborter hemma. Att göra det möjligt att ta båda pillren hemma är ett naturligt nästa steg. Den som ska göra abort ska ha rätt att göra det där den känner sig som mest trygg och för många är detta hemma. Den som vill måste fortfarande kunna göra abort på sjukhus, exempelvis om man inte har en trygg hemmiljö.

Barnmorskor ska kunna utföra aborter

Idag står det i lagen att endast läkare får utföra aborter. Det kravet vill regeringen ta bort, vilket RFSU är mycket positiva till. Det är också i linje med rekommendationer från WHO. Om även barnmorskor självständigt kan utföra medicinska aborter blir det lättare att garantera att den som behöver göra en abort slipper vänta i onödan. Barnmorskor har den utbildning och kompetens som krävs för att utföra medicinska aborter. Redan idag utför de merparten av aborterna, men av formella skäl måste läkare kopplas in. För att kunna utföra aborter måste barnmorskor kunna skriva ut de läkemedel som aborten kräver, inklusive exempelvis smärtlindring. Det är därför mycket bra att regeringen gett Socialstyrelsen och Läkemedelsverket i uppdrag att se över om och hur denna förskrivningsrätt ska bli verklighet.

Aborter ska enligt lag utföras “skyndsamt”

Idag finns ett krav på “skyndsamhet” i Socialstyrelsens föreskrifter. Regeringen vill skriva in detta krav även i lagtexten, vilket är bra. När man väl har fattat beslut om att göra abort ska man inte behöva köa länge för att få vård. Att göra aborten så tidigt som möjligt är även säkrare rent medicinskt.

Tre saker som behövs nu:

Tillgången till abort behöver öka, språket i lagen måste spegla alla som omfattas av den, och de sena aborterna måste bli mer rättssäkra.

Fysiskt vårdbesök ska inte krävas för hemabort

Enligt förslaget ska kravet på att det första läkemedlet ska tas på sjukhus eller klinik tas bort – men den den som vill göra abort hemma kommer fortfarande vara tvungen att besöka en vårdinrättning för att hämta ut läkemedlen. Det begränsar tillgången till abort i Sverige, särskilt för människor som bor på landsbygd med långt till vården.

Behovet av ett fysiskt vårdbesök bör bedömas från fall till fall – inte vara ett generellt krav. Den som är gravid måste fortfarande kunna ha kontakt med sjukvården över telefon under hela aborten och ha möjlighet att åka till en klinik om det behövs.

Enligt WHO:s riktlinjer är telemedicinskt stöd vid medicinsk abort en säker och effektiv vårdform så länge det omfattar medicinsk bedömning, rådgivning, förskrivning och uppföljning. Allt detta kan ske på distans.

För stärka tillgången till abort behöver regeringen nu ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur läkemedel för medicinsk abort ska kunna hämtas ut via recept på apotek.

Språket i lagen bör vara könsneutralt

Sedan år 2013 tvingas transpersoner i Sverige inte längre sterilisera sig för att byta juridiskt kön. Det innebär att juridiska män kan bli gravida och behöva abortvård. Utredningen “En förändrad abortlag” föreslog att språket i abortlagen skulle moderniseras och spegla denna verklighet. RFSU håller med. Lagen behöver skrivas så att den inkluderar alla som omfattas av den. Men regeringen föreslår att enbart ordet “kvinna” används i lagtexten, istället för “den som är gravid”. Därmed exkluderas vissa personer.

Reform av Socialstyrelsens rättsliga råd

Idag måste den som behöver göra abort efter vecka 18 få godkännande av Socialstyrelsens rättsliga råd. Det krävs synnerliga skäl för att aborten ska beviljas.

Ett beslut som får så stor inverkan på en persons rätt till sin kropp och sin framtid ställer höga krav på insyn och transparens. Detta saknar det rättsliga rådet. Avslag motiveras inte, beslut kan inte överklagas och kriterier för godkännande är inte tydliga. Både experter och politiker utan expertis i abortfrågor ingår i rådet.

Utredningen “En förändrad abortlag” föreslog att det rättsliga rådet ska ses över, vilket RFSU håller med om. Sena aborter behöver utgå från vetenskap, sätta den abortsökandes självbestämmande i fokus och processen måste vara rättssäker. Men regeringen kommer inte med några sådana förslag i sin proposition. Nu behöver regeringen tillsätta en utredning för att se över den instans som fattar beslut om sena aborter.

Vad händer nu?

Riksdagen ska rösta om den nya lagen, men det är inte klart när detta sker. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.