Rättssäkerhet, jämlik vård och reproduktiv rättvisa – det hände på RFSU:s abortkonferens

För tredje året i rad samlades vårdpersonal, myndighetsrepresentanter, forskare och aktivister till RFSU:s stora abortkonferens. Under en intensiv förmiddag diskuterade 100 gäster några av de mest aktuella frågorna inom svensk aborträtt och reproduktiv hälsa – från bristande rättssäkerhet vid sena aborter till regionala skillnader i vården och avslutningsvis, en djupdykning i begreppet reproduktiv rättvisa.

Rättssäkerhet vid abort efter vecka 18

Första panelsamtalet för dagen tog sig an frågan ”Abort efter vecka 18 – hur garanterar vi rättssäkerheten?”. I Sverige behöver alla som vill göra abort efter vecka 18 ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsens rättsliga råd. Panelsamtalet kretsade kring de brister i transparens som i dag präglar besluten om sena aborter samt det faktum att det inte finns något formellt regelverk kring hur besluten fattas.
– Abort godkänns vid synnerliga skäl, men vilka dessa är finns inte nedskrivet. Istället baseras besluten på en informell praxis, som dessutom kan skiljas åt beroende på vilka som sitter i beslutsfattande positioner just då, berättade Lotti Hellström, docent och specialist i kvinnosjukvård och förlossning samt tidigare ledamot i rättsliga rådet.

Tillsammans med Janine Alm Ericson, riksdagsledamot (MP), belyste hon behovet av tydligare riktlinjer och mer förutsägbara processer för att minska risken för godtyckliga beslut. En central fråga var hur vi kan stärka den abortsökandes rättssäkerhet och självbestämmande – även i de mest komplexa fallen.

Nya siffror visar regionala skillnader i vården

Därefter presenterade Seinab Hilowle, politiskt sakkunnig på RFSU, en pinfärsk kartläggning av regionala skillnader i vårdutbudet av sexuell och reproduktiv hälsa. Rapporten, som lanseras inom kort, visar att tillgången till den här vården varierar kraftigt mellan olika delar av landet.
– Vi ser fortfarande oroväckande skillnader, både i hur snabbt vården kan ta emot patienter, i vilken information som ges och när det kommer till kostnader för vårdbesöken. Det får inte vara så att kvaliteten på vården avgörs av ditt postnummer, sa Seinab.

Hon lyfte även olika vägar mot en mer jämlik vård. Det finns goda exempel från bland annat Västra Götalandsregionen på hur samverkan och kompetensutveckling kan leda till nationella förbättringar.

Loretta J. Ross om reproduktiv rättvisa

Konferensens höjdpunkt var föreläsningen med professor Loretta J Ross, amerikansk människorättsaktivist och forskare som var med och formade begreppet reproduktiv rättvisa (reproductive justice) på 1990-talet. Ross beskrev hur begreppet, tre decennier senare, är mer relevant än någonsin – särskilt i en tid av ökande polarisering och bakslag mot aborträtten globalt.
– Reproduktiv rättvisa handlar inte bara om rätten att säga ja eller nej till att föda barn. Det handlar om rätten att leva ett liv fritt från våld, rasism, fattigdom och diskriminering – för utan det finns ingen verklig frihet, sa hon.

Den framtida kampen för reproduktiv rättvisa måste vara både global och inkluderande, menade Ross.
– År 2025 måste vi förstå att kampen inte kan isoleras till en fråga om hälsa eller val. Den är kopplad till klimatet, migration, ekonomi och teknikutveckling. Det är en kamp för mänskliga rättigheter.

Ross talade också om behovet av nya sätt att föra samtal – något hon kallar ”calling in”, i kontrast till det hårda klimat som ofta präglar dagens debattkultur.
– Vi måste lära oss att call in, inte bara call out, förklarade hon. Att bjuda in människor till samtal istället för att stänga dörrar. Vi förändrar ingen genom skam – vi förändrar genom empati, tålamod och utbildning.

Efter en innehållsrik förmiddag avslutades konferensen med pizza och mingel – en chans för deltagarna att fortsätta samtalen, knyta kontakter och planera framtida samarbeten.
– Jag hoppas att deltagarna lämnar konferensen med ny energi och gemensam riktning. Abort är en rättighet som alltid måste försvaras, utvecklas och förankras i hela samhället, sa RFSU:s generalsekreterare Ingela Holmertz.

Text: Ulrika Hammar
Foto: Elisabeth Jubelin