My body – material på olika språk

Remissvar avseende förslag till ändringar i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:15) om abort

Remissvar avseende ändringar i Socialstyrelsens föreskrifter om abort.

Om RFSU

Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som grundades 1933. Organisationen arbetar lokalt, nationellt och internationellt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. RFSU bedriver också en klinik för sexuell hälsa och har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta med sexualitetsfrågor utifrån klinisk, pedagogisk, juridisk och politisk expertis.

RFSU tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på Socialstyrelsens förslag till ändringar i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:15) om abort. 

Sammanfattning

RFSU vill särskilt framhålla följande ställningstagande i relation till konsekvensutredningens förslag: 

  • RFSU avstyrker förslaget som innebär att formuleringen “kvinna som är gravid” eller “gravid kvinna” används i Socialstyrelsens föreskrifter om abort, och förordar istället ett inkluderande språk som omfattar alla som är gravida och kan vara i behov av att göra abort.
  • RFSU tillstyrker förslaget som innebär att vårdgivare ska ha rutiner som säkerställer att abort tillhandahålls skyndsamt, men anser att detta bör förtydligas i föreskrifterna genom ett krav som slår fast att skyndsamhetskravet gäller från första vårdkontakt samt genom att lydelsen “erbjuds och tillhandahålls” används i föreskrifterna.

RFSU vill särskilt betona vikten av att det görs en översyn av straffbestämmelserna i abortlagen samt en översyn av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor. 

Utredningens förslag och RFSU:s ställningstaganden

Begreppet kvinna (avseende 2.2)

  • RFSU avstyrker förslaget som innebär att formuleringen “kvinna som är gravid” eller “gravid kvinna” används i Socialstyrelsens föreskrifter om abort. 

RFSU anser att det är viktigt att föreskrifterna utformas med ett språk som inkluderar alla som kan vara i behov av att göra abort. Personer som i juridisk mening inte är kvinnor men som kan bli gravida och kan behöva göra abort, exempelvis transmän och ickebinära personer, måste ha rätt att åtnjuta rätten till abort. Formuleringen “kvinna som är gravid” riskerar att utesluta personer som kan bli gravida och vara i behov av att göra abort. RFSU anser därför att formuleringar i Socialstyrelsens föreskrifter bör justeras och att formuleringen “den som är gravid” istället används konsekvent i föreskrifterna. Att använda denna formulering i stället för könsbestämda formuleringar garanterar att föreskrifterna omfattar alla som kan bli gravida, och bidrar till en mer jämlik och icke-diskriminerande vård. 

Socialstyrelsen hänvisar i konsekvensutredningen till att det i förarbetena till förslag på ändringar i abortlagen [1] framgår att lagen ska omfatta alla som kan bli gravida, och att kvinna i abortlagen avser den som kan bli gravid. Därmed föreligger inga hinder för att formuleringen “den som är gravid” används i Socialstyrelsens föreskrifter. Tvärtom menar RFSU att detta skulle medföra att den praktiska tillämpningen av abortlagen blir tydligare avseende vem som omfattas av lagen och rätten till abort.

Krav på verksamheter (avseende 2.3)

Socialstyrelsen bedömer att ingen närmare definition eller reglering av begreppet “särskilt anpassad för ändamålet” ska göras i deras föreskrifter om abort. Konsekvensutredningen hänvisar till att begreppet behöver förhålla sig till krav som finns för hälso- och sjukvården i andra författningar, såsom exempelvis hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) [2] som tydliggör att verksamheter ska ha den personal, lokaler, sjukvårdsprodukter och utrustning som behövs för att kunna ge en god vård och att vården ska vara tillgänglig. RFSU vill understryka vikten av att Socialstyrelsens föreskrifter gör det möjligt att särskilja olika krav på verksamheter beroende på ändamålet, och är positiva till att föreskrifterna inte skulle utgöra ett hinder för detta. Exempelvis behöver en verksamhet kunna ha möjlighet att tillhandahålla medicinska aborter utan möjlighet eller tillstånd att tillhandahålla kirurgiska aborter, eftersom krav på personal och utrustning kan skilja sig åt för de olika metoderna. Redan idag finns verksamheter i Sverige som tillhandahåller medicinska men inte kirurgiska aborter. 

Abort ska tillhandahållas skyndsamt (avseende 2.4)

  • RFSU tillstyrker förslaget som innebär att vårdgivare ska ha rutiner som säkerställer att abort tillhandahålls skyndsamt, men anser att detta bör förtydligas i föreskrifterna genom ett krav som slår fast att skyndsamhetskravet gäller från första vårdkontakt samt genom att lydelsen “erbjuds och tillhandahålls” används i föreskrifterna.

RFSU ser positivt på att begreppet ”snarast möjligt” ersätts med ”skyndsamt”, vilket ger ökad tyngd och harmonierar med föreslagna ändringar i den svenska abortlagen. RFSU vill understryka att abort bör tillhandahållas skyndsamt då det ökar den medicinska säkerheten, minskar psykisk påfrestning och säkerställer att den abortsökande hinner få vård inom den lagliga tidsgränsen. Snabb tillgång till abort är också en fråga om respekt för individens självbestämmande.

För att skyndsamhetskravet inte ska tolkas godtyckligt eller påverkas av ekonomiska resurser och personalbrist hos enskilda vårdgivare anser RFSU att Socialstyrelsen måste tydliggöra begreppets innebörd i föreskrifterna. RFSU anser att det, utöver kravet på rutiner, bör införas ett krav i föreskrifterna som reglerar att skyndsamhetskravet gäller från den tidpunkt då den abortsökande först söker kontakt med hälso- och sjukvården. Om kravet på skyndsamhet enbart gäller från att beslut om abort har fattats finns en risk för väntetider och förseningar som påverkar hela vårdprocessen. Det riskerar att leda till begränsad möjlighet för den enskilda att göra abort och utöva sin rätt till självbestämmande inom lagens tidsgränser. Samtidigt vill RFSU poängtera att alla som söker abort ska ha möjlighet att fatta ett genomtänkt beslut, men ett krav på skyndsamhet från första vårdkontakt är viktigt för att säkerställa att den som kontaktat vården får information om abort, abortrådgivning, skyndsamt för att därefter kunna fatta ett välgrundat beslut. 

RFSU anser att formuleringen i 4 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter om abort bör tydliggöra att abort ska erbjudas och tillhandahållas skyndsamt, i enlighet med förarbetena som betonar att alla som behöver abortvård snabbt ska få relevant information om hur den erbjuds [3]. RFSU är positiva till att begreppet “utförs” ersätts med “tillhandahålls”, men anser att lydelsen explicit bör omfatta “erbjuds och tillhandahålls”. 

Abort i hemmet (avseende 2.5)

  • RFSU välkomnar förslaget som innebär ett fortsatt krav på att vårdgivaren ska ansvara för att det finns rutiner som säkerställer att det i varje enskilt fall görs en bedömning av om det är lämpligt att en abort helt eller delvis genomförs utanför sjukvårdsinrättningen. 

Konsekvensutredningen bedömer att det kan finnas situationer då det av medicinska eller andra skäl inte är lämpligt att abort genomförs utanför en sjukvårdsinrättning. RFSU är positiva till att det ska finnas krav på rutiner som säkerställer individuella bedömningar över huruvida det är lämpligt att en abort helt eller delvis genomförs utanför en vårdinrättning. Samtidigt vill RFSU understryka att den abortsökandes önskemål om var aborten ska genomföras ska respekteras så långt det är möjligt, vilket även konstateras i förarbetena [4]. Rätten att välja vårdform stärker individens självbestämmande och jämlika tillgång till vård. Detta omfattar således valmöjligheten att, helt eller delvis, göra aborten utanför en vårdinrättning liksom valmöjligheten att göra hela aborten på en vårdinrättning. 

Medicinsk information (avseende 2.6)

Socialstyrelsen bedömer att det inte bör införas krav på rutiner om information om specifika risker i deras föreskrifter om abort, utan föreslår enbart språkliga justeringar i föreskrifterna som tydliggör att vårdgivaren ska ansvara för att det finns rutiner om vilken medicinsk och annan information som ska lämnas, när informationen ska lämnas och på vilket sätt. RFSU är positiva till att det i föreskrifterna fortsatt är tydligt att vårdgivaren har ett ansvar att säkerställa att sådana rutiner finns. Vidare vill RFSU understryka att det är viktigt att rutinerna omfattar tydliga krav gällande vilken information som ska delas, när den ska delas och på vilket sätt. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, information om tillvägagångssätt, den enskildes valmöjligheter att helt eller delvis göra aborten utanför en vårdinrättning alternativt på en vårdinrättning och risker för komplikationer, vilket inte enbart omfattar risker med att läkemedel tas utanför rekommenderat intervall utan även andra viktiga riskområden. Därtill vill RFSU poängtera att det är viktigt att rutinerna även omfattar vilken information som delas vid en initial vårdkontakt innan personen fattat beslut om abort, och att det är centralt att denna information är samma för alla. 

RFSU instämmer i konsekvensutredningens bedömning att det saknas skäl att införa specifika krav vad gäller våldsutsatthet i Socialstyrelsens föreskrifter om abort eftersom hälso- och sjukvårdens arbete för att upptäcka och hantera våldsutsatthet regleras i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relation [5]. Som konstateras i konsekvensutredningen tydliggörs i dessa föreskrifter bland annat krav på rutiner för när och hur personal ska ställa frågor om våld, om samverkan och åtgärder som ska vidtas för våldsutsatta. RFSU vill dock betona hälso- och sjukvårdens ansvar att upptäcka och stödja våldsutsatta personer i enlighet med dessa föreskrifter. Det är centralt att vården säkerställer att rutiner utvecklas och implementeras för att upptäcka våldsutsatthet och som garanterar patientsäkerheten för alla abortsökande, oavsett vårdform.

Rutiner om kompetens för att utföra abort (avseende 2.7)

  • RFSU välkomnar förslaget som innebär att vårdgivaren ska ansvara för att det finns rutiner som säkerställer att endast hälso- och sjukvårdspersonal med tillräcklig kompetens utför abort. 

RFSU anser att det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens avgör vem som har rätt att utföra aborter och är positiva till att det tydliggörs i rutinerna. Med tanke på att det har föreslagits att ta bort kravet att endast läkare får utföra aborter i den svenska abortlagen ser RFSU att det är nödvändigt att vem som får utföra aborter regleras utifrån tillräcklig och rätt kompetens. Det är dock rimligt och nödvändigt att ställa olika kompetenskrav för medicinska respektive kirurgiska aborter.

RFSU vill betona att både läkare och barnmorskor har den utbildning och kompetens som krävs för att självständigt handlägga medicinska aborter. Medicinsk abort tillhandahållen av barnmorskor är lika säker och effektiv som den som tillhandahålls av läkare. WHO rekommenderar att kvalificerade vårdgivare, inklusive barnmorskor, tillhandahåller medicinsk abortvård [6]. Detta bedöms som säkert, effektivt och nödvändigt för att förbättra tillgången till vård. RFSU vill samtidigt understryka att för att möjliggöra att barnmorskor ska kunna ta ett utökat ansvar inom abortvården krävs att frågan om förskrivningsrätt löses omgående. RFSU uppmanar därför Socialstyrelsen att i samverkan med Läkemedelsverket säkra barnmorskors självständiga förskrivningsrätt av läkemedel som aborten kräver.

Stödsamtal och preventivmedelsrådgivning (avseende 2.8)

  • RFSU välkomnar förslaget som innebär ett fortsatt krav på att vårdgivaren ska ansvara för att det finns rutiner som säkerställer att preventivmedelsrådgivning och stödsamtal erbjuds före och efter en abort, men efterfrågar en lydelse i föreskrifterna som tydliggör att vårdgivaren ska ansvara för att stödsamtal erbjuds. 

RFSU menar att det vore bra med ytterligare tydliggörande i föreskrifterna gällande vem som ansvarar för att stödsamtal erbjuds före och efter en abort, och att detta ansvar bör ligga på vårdgivaren. Därutöver vill RFSU betona vikten av att stödsamtal ska kunna erbjudas såväl digitalt som fysiskt, och är positiva till att föreskrifterna inte skulle utgöra ett hinder för detta. Gällande vilken kompetens som krävs för att en person ska ha rätt att genomföra ett stödsamtal noterar RFSU att förarbetena betonar att denne person bör ha relevant kompetens inom psykosocialt stöd [7]. RFSU vill understryka att det är viktigt att den person som genomför stödsamtal före eller efter en abort har kompetens och erfarenhet inom psykosocialt stöd vid abort. 

Rutiner om uppföljning (avseende 2.9)

  • RFSU välkomnar förslaget som innebär att vårdgivaren ska ansvara för att det finns rutiner för den uppföljning som ska erbjudas efter en abort. 

RFSU är mycket positiva till att formuleringen “efterkontroll” föreslås bytas ut till “uppföljning” i Socialstyrelsens föreskrifter om abort. Efterkontroll kan i högre utsträckning antyda på ett fysiskt vårdbesök, och RFSU vill poängtera vikten av att föreskrifterna inte utgör ett hinder för att uppföljning även ska kunna erbjudas digitalt. Därutöver är RFSU mycket positiva till att kravet i Socialstyrelsens föreskrifter är formulerat som ett krav på erbjudande, och inte ett krav på att samtalet ska äga rum. Det är centralt att detta tydligt framgår och informeras till den som söker abort. 

Straffbestämmelser (avseende 2.10)

Konsekvensutredningen bedömer att inga ändringar bör göras i Socialstyrelsens föreskrifter om abort med avseende på förslaget om språklig justering i den svenska abortlagen gällande straffbestämmelser. RFSU har förståelse för att frågan om straffbestämmelser i lagen ligger utanför ramen för föreliggande uppdrag till Socialstyrelsen, men vill understryka att RFSU under en längre tid påpekat att straffbestämmelserna i den svenska abortlagen bör tas bort ur abortlagstiftningen [8]. Det ligger i linje med Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer om en total avkriminalisering av alla delar av abortvården, såväl för den som söker eller genomgår en abort som för den som utför den samt alla eventuella mellanled [9]. RFSU anser därmed att det behövs en översyn av straffbestämmelsernas utformning i den svenska abortlagen.

Ändring i bilaga 3 Psykosocial utredning (avseende 2.12)

RFSU konstaterar att konsekvensutredningen föreslår ändringar i de formulär som idag behöver fyllas i vid ansökan om tillstånd till abort efter graviditetsvecka 18 och avbrytande av graviditet, vilka handläggs av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor. RFSU har förståelse för att föreliggande uppdrag till Socialstyrelsen inte har omfattat översyn av rådets uppdrag i en bredare bemärkelse, men vill framhålla vikten av en översyn av rådet med syfte att dagens system för beslut om senare aborter reformeras. 

RFSU har tidigare poängterat bristande insyn och transparens i rådets ärenden och arbete [10]. Detta omfattar såväl vilket eller vilka skäl som ligger till grund för bedömning som tillsättning av medlemmar i rådet. Det innebär att varken vårdgivare eller den abortsökande kan förutse i vilken mån abortsökande har rätt att få tillgång till abort. RFSU menar att dagens system för beslut om senare aborter är rättsosäkert, och att det behövs en översyn av Socialstyrelsens råd i abortärenden som inte på förhand binder sig vid en specifik modell. Processen om senare aborter måste vara rättssäker, sätta den abortsökandes rätt till självbestämmande i fokus och garantera att beslut om senare aborter utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Personer som söker abort av sociala skäl efter vecka 18 har ofta svåra livsomständigheter och befinner sig i stor utsatthet. Det kan exempelvis handla om att personen är mycket ung, hemlös, har missbruksproblematik, befinner sig i hederskontext, lever med psykisk ohälsa eller en våldsam partner. En stark aborträtt måste även omfatta de mest utsattas rätt att bestämma över sin kropp. Alla har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet, rätt att själva bestämma över sin reproduktion, såsom att skaffa barn eller att inte skaffa barn. Det är viktigt att de personer som behöver abort även efter vecka 18 ska kunna få det. 

Undertecknas

Lina Fridén 
Förbundsordförande, RFSU
Stockholm, 2026-10-06

Remissvaret har beretts av Moa Haeggblom, sexualpolitiskt sakkunnig, RFSU

Referenser

  1. Prop. 2025/26:271
  2. Se 5 kap. 1 och 2 §§ HSL.
  3. Prop. 2025/26:271
  4. Prop. 2025/26:271
  5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39)
  6. World Health Organization. (2022). Abortion care guideline.
  7. Prop. 2025/26:271
  8. Remissvar över betänkandet En förändrad abortlag (SOU 2025:10).
  9. World Health Organization. (2022). Abortion care guideline.
  10. Remissvar över betänkandet En förändrad abortlag (SOU 2025:10).
Publicerad: 06 oct 2026