Remissvar avseende Läkemedelsverkets föreskrifter (2017:74 samt 2021:75)
Om RFSU
Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som grundades 1933. Organisationen arbetar lokalt, nationellt och internationellt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. RFSU bedriver också en klinik för sexuell hälsa och har lång och gedigen erfarenhet av att arbeta med sexualitetsfrågor utifrån klinisk, pedagogisk, juridisk och politisk expertis.
RFSU tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (2017:74) om begränsningar av förordnande och utlämnande av vissa läkemedel samt Läkemedelsverkets föreskrifter (2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.
Sammanfattning
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att läkemedel som innehåller mifepriston endast ska få lämnas ut från ett apotek mot rekvisition till ett allmänt sjukhus eller en annan hälso- och sjukvårdsverksamhet som är särskilt anpassad för ändamålet och som IVO har godkänt.
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att läkemedel som innehåller mifepriston inte får lämnas ut mot recept från ett apotek till en enskild patient. RFSU anser att läkare eller barnmorska ska få förskriva recept för läkemedel som aborten kräver efter en individuell medicinsk bedömning.
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att enbart läkare får rekvirera läkemedel som innehåller mifepriston. RFSU anser att även barnmorskor ska få rekvirera läkemedel som aborten kräver.
- RFSU tillstyrker förslaget som innebär att läkare eller barnmorska ska ha rätt att lämna ut läkemedel som behövs för att göra en abort till patienten.
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att andra läkemedel som till exempel smärtstillande eller blödningshämmande läkemedel inte får lämnas ut till patienten med stöd av den nya bestämmelsen. RFSU anser att alla läkemedel som aborten kräver ska få lämnas ut till patienten.
Utredningens förslag och RFSU:s ställningstaganden
Krav på rekvisition (avseende 2.2.4)
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att läkemedel som innehåller mifepriston endast ska få lämnas ut från ett apotek mot rekvisition till ett allmänt sjukhus eller en annan hälso- och sjukvårdsverksamhet som är särskilt anpassad för ändamålet och som IVO har godkänt.
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att läkemedel som innehåller mifepriston inte får lämnas ut mot recept från ett apotek till en enskild patient.
RFSU anser att det strikta kravet på rekvisition och det uttryckliga förbudet mot receptförskrivning av mifepriston utgör en barriär för en tillgänglig, modern och jämlik abortvård. Det begränsar möjligheterna att fullt ut tillämpa abortvård via telemedicin och digitala vårdformer.
Läkemedelsverkets förslag om krav på rekvisition innebär att det fortsatt kommer att krävas ett fysiskt vårdbesök för att patienten ska få tillgång till de läkemedel som aborten kräver. RFSU anser att det ska vara möjligt för en enskild patient att hämta ut läkemedel som aborten kräver på recept, utfärdat av läkare eller barnmorska med förskrivningsrätt, från ett öppenvårdsapotek efter en individuell medicinsk bedömning. Det föreligger inga hinder för att detta möjliggörs utifrån föreslagna ändringar i den svenska abortlagen.
RFSU vill understryka att även om fysiska besök kan vara relevanta i vissa fall, bör detta inte utgöra ett generellt krav. Det begränsar tillgängligheten för abortvård, särskilt för människor som bor i glesbygd med långt till vården. Ett fysiskt vårdbesök ska vara en valmöjlighet för den abortsökande, eller medicinskt motiverat av vårdgivare, efter en individuell medicinsk bedömning. Det är av största vikt att en abort alltid sker via en vårdkontakt och att den som väljer att göra en abort erbjuds stöd och preventivmedelsrådgivning, vilket kan ske såväl digitalt som fysiskt.
RFSU vill även betona hälso- och sjukvårdens ansvar att upptäcka och stödja våldsutsatta personer, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) [1]. Det är centralt att vården säkerställer att rutiner utvecklas och implementeras för att upptäcka våldsutsatthet och som garanterar patientsäkerheten för alla abortsökande, oavsett vårdform.
Vidare vill RFSU framhålla att den samlade internationella evidensen visar att abortvård utan fysiska besök är lika säker som vård där sådana ingår. Att möjliggöra handläggning av aborter via telemedicin utan krav på fysiskt vårdbesök är en viktig modernisering av vården som kan bidra till ökad tillgänglighet, jämlikhet och självbestämmande för den abortsökande. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer om abort [2] är telemedicinskt stöd vid medicinsk abort – innefattande medicinsk bedömning, rådgivning, förskrivning och uppföljning – en säker och effektiv vårdform. WHO betonar särskilt telemedicinens potential att förbättra tillgången till säker abortvård, särskilt i områden där geografiska eller strukturella hinder begränsar möjligheten till fysiska vårdbesök. Forskning visar också att abortsökande uppskattar telemedicin när de själva får välja [3].
Läkemedelsverket konstaterar i sin konsekvensanalys att det av betänkandet En förändrad abortlag - för en god, säker och tillgänglig abortvård (SOU 2025:10) [4] framgår att utredningen inte anser att det finns skäl att förbjuda förskrivning av läkemedel som används för abort, men att det bör ske restriktivt. Som tidigare påpekats delar RFSU inte denna bedömning och ifrågasätter att förskrivning av läkemedel för abort ska ske restriktivt [5]. Abortvård och förskrivning av läkemedel bör ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
RFSU är dock positiva till att Läkemedelsverkets förslag möjliggör för patienten att välja att ta båda doserna läkemedel som aborten kräver utanför en vårdinrättning. Det ökar den abortsökandes möjlighet att kunna genomföra aborten där denne känner sig som mest trygg. För många är detta hemma. Samtidigt vill RFSU understryka att inte alla har en trygg hemmiljö och att det är viktigt att den som söker abort har möjlighet att välja att genomföra den på en vårdinrättning, och att detta alternativ inte uteblir som konsekvens av eventuella nedskärningar i vården. Möjligheten för abortsökande att själv få bestämma var aborten ska genomföras stärker dennes autonomi och självbestämmande.
Apotekens kontroll och fortsatt krav på att läkare ska rekvirera (avseende 2.2.5)
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att enbart läkare får rekvirera läkemedel som innehåller mifepriston.
Läkemedelsverket poängterar i sin konsekvensutredning att det nu gällande kravet att endast läkare ska få rekvirera läkemedel som innehåller mifepriston kan komma att ändras om barnmorskor i framtiden får rätt att förskriva och/eller rekvirera läkemedel som används vid abort. Vidare poängteras att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningar för barnmorskor att förskriva läkemedel vid abort. RFSU anser att även barnmorskor ska ha rätt att rekvirera läkemedel som aborten kräver, och menar att lydelsen i Läkemedelsverkets föreskrifter därför bör justeras så att det är tydligt att både läkare och barnmorskor har rätt att rekvirera läkemedel som aborten kräver.
RFSU anser att både läkare och barnmorskor har den utbildning och kompetens som krävs för att självständigt handlägga medicinska aborter. Redan idag handlägger barnmorskor merparten av de medicinska aborterna i Sverige. Som ovan betonats vill RFSU att barnmorskor, utöver rätten att rekvirera, även ska ha rätt att förskriva läkemedel som aborten kräver, i enlighet med internationella riktlinjer och evidensbaserad forskning. Detta innefattar således alla mediciner inklusive smärtlindring och off-label-preparat. Det är en förutsättning för att barnmorskor ska kunna arbeta fullt självständigt och ligger i linje med en modern, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård och bidrar till att säkerställa rätten till vård inom föreskriven tidsram.
Medicinsk abort tillhandahållen av barnmorskor är lika säker och effektiv som den som tillhandahålls av läkare [6]. WHO rekommenderar att kvalificerade vårdgivare, inklusive barnmorskor, tillhandahåller medicinsk abortvård [7]. Detta bedöms som säkert, effektivt och nödvändigt för att förbättra tillgången till vård.
Läkare eller barnmorska ska få lämna ut läkemedel för medicinsk abort (avseende 2.3.4)
- RFSU tillstyrker förslaget som innebär att läkare eller barnmorska får lämna ut läkemedel som behövs för medicinsk abort direkt till patienten.
RFSU är positiva till att både läkare och barnmorskor ska ha rätt att lämna ut läkemedel till en patient som ska göra en medicinsk abort. Det bidrar till en mer effektiv användning av resurser inom abortvården. Som ovan betonats vill RFSU att barnmorskor därutöver ska ha rätt att rekvirera och förskriva läkemedel som aborten kräver.
Begränsning av vilka läkemedel som får lämnas ut (avseende 2.3.5)
- RFSU avstyrker förslaget som innebär att andra läkemedel som till exempel smärtstillande eller blödningshämmande läkemedel inte får lämnas ut till patienten med stöd av den nya bestämmelsen.
Läkemedelsverket konstaterar att utlämnande med stöd av den nya bestämmelsen strikt ska begränsas till läkemedel som används vid medicinsk abort, och bedömer att detta omfattar läkemedel som innehåller mifepriston eller misoprostol men utesluter exempelvis smärtstillande eller blödningshämmande läkemedel. RFSU menar att såväl läkare som barnmorskor måste ha rätt att lämna ut, rekvirera och förskriva alla läkemedel som aborten kräver.
Tillräcklig och adekvat smärtlindring är en helt integrerad och absolut nödvändig del av en medicinsk abort, i synnerhet när behandlingen fullföljs i hemmet. Att patienter som fysiskt besöker vården behöver vända sig till ett öppenvårdsapotek med ett separat recept enbart för smärtlindring, skapar onödiga administrativa hinder och kan innebära ytterligare och onödiga kostnader för den enskilda patienten. Det kan även innebära en ökad risk att patienter genomgår abort utan tillräcklig smärtlindring, vilket orsakar onödigt fysiskt och psykiskt lidande.
RFSU anser att läkare och barnmorskor måste ha rätt att direkt kunna lämna ut ett komplett "abortpaket", som förutom läkemedel som innehåller mifepriston och misoprostol, även inkluderar den smärtlindring som krävs. Lydelsen i Läkemedelsverkets föreskrifter bör därför justeras, så att det är tydligt att de läkemedel som läkare och barnmorska får lämna ut till en patient som ska göra abort även omfattar läkemedel som är direkt nödvändiga för symtomlindring i samband med aborten.
Allmänt sjukhus eller en annan hälso- och sjukvårdsverksamhet som är särskilt anpassad för ändamålet och som IVO har godkänt (avseende 2.2.3 och 2.3.3)
RFSU läser Läkemedelsverkets förslag som att läkemedel som innehåller mifepriston enbart ska få lämnas ut mot rekvisition till ett allmänt sjukhus eller en hälso- och sjukvårdsverksamhet som är särskilt anpassad för ändamålet, och att en patient följaktligen enbart kommer att kunna hämta ut dessa läkemedel via dessa verksamheter. I konsekvensutredningen förs inget utförligt resonemang om vilka verksamheter som utgör ‘särskilt anpassad för ändamålet’, utan Läkemedelsverket konstaterar enbart att läkemedel som innehåller mifepriston behöver finnas tillgängliga på de hälso- och sjukvårdsverksamheter som tillhandahåller medicinska aborter.
RFSU vill poängtera att det ska vara möjligt för en patient att, efter en individuell medicinsk bedömning av läkare eller barnmorska, hämta ut läkemedel som aborten kräver via fler hälso- och sjukvårdsverksamheter. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, ungdomsmottagningar, gynekologiska mottagningar, vårdcentraler och hälsocentraler. Om enbart allmänna sjukhus och verksamheter med särskilda abortuppdrag har rätt att lämna ut läkemedel som aborten kräver innebär det en begränsning för tillgängligheten för abortvård.
Andra medicinska tillstånd (avseende 2.3.6)
Vid uteblivet missfall (missed abortion) och intrauterin fosterdöd tillämpas i dag samma medicinska behandling som vid medicinsk abort, och det är kliniskt väletablerat att patienter kan ta dessa läkemedel i hemmet. Läkemedelsverkets konsekvensanalys tydliggör inte i tillräcklig utsträckning huruvida förslaget innebär att enbart läkare eller barnmorska som är verksam vid ett allmänt sjukhus eller en annan hälso- och sjukvårdsverksamhet som är särskilt anpassad för ändamålet har rätt att lämna ut läkemedel som behövs för att göra abort vid behandling av uteblivet missfall eller intrauterin fosterdöd. RFSU läser förslaget som att hälso- och sjukvårdsverksamheter som inte har särskilda abortuppdrag eller tillhandahåller medicinska aborter, däribland vissa kvinnokliniker och gynekologiska mottagningar, inte kommer ha möjlighet att lämna ut läkemedel som innehåller mifepriston eller misoprostol för behandling av uteblivet missfall eller intrauterin fosterdöd.
RFSU vill understryka att det är av största vikt att även hälso- och sjukvårdsverksamheter som inte har särskilda abortuppdrag har möjlighet att lämna ut dessa läkemedel för behandling av uteblivet missfall eller intrauterin fosterdöd. Detta behöver även inkludera smärtlindring och blödningshämmande läkemedel, vilket enligt Läkemedelsverkets bedömning inte blir möjligt att lämna ut med stöd av den nya bestämmelsen.
Formuleringar och inkludering i föreskrifterna (avseende 2.2.4 och 2.3.3)
RFSU välkomnar Läkemedelsverkets förslag att ordet patient fortsatt används i föreskrifterna. Att använda formuleringen patient i stället för könsbestämda formuleringar garanterar att föreskrifterna omfattar alla som kan bli gravida,och bidrar till en mer jämlik och icke-diskriminerande vård. Personer som i juridisk mening inte är kvinnor men som kan bli gravida och kan behöva göra abort, exempelvis transmän och ickebinära personer, måste ha rätt att åtnjuta rätten till abort. RFSU framhåller att det är viktigt att föreskrifterna utformas med ett språk som inkluderar alla som kan vara i behov av att göra abort.
Undertecknas
Lina Fridén
Förbundsordförande, RFSU
Stockholm, 2026-09-18
Remissvaret har beretts av Moa Haeggblom, sexualpolitiskt sakkunnig, RFSU
Referenser:
- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39)
- World Health Organization. (2022). Abortion care guideline.
- A telemedicine model for abortion in South Africa: a randomised, controlled, non-inferiority trial. The Lancet. (2022).
- En förändrad abortlag - för en god, säker och tillgänglig abortvård (SOU 2025:10).
- Remissvar över betänkandet En förändrad abortlag (SOU 2025:10).
- The efficacy, safety and acceptability of medical termination of pregnancy provided by standard care by
doctors or by nurse-midwives: a randomised controlled equivalence trial. BJOG. (2015). - World Health Organization. (2022). Abortion care guideline.