Till sidans huvudinnehåll
En tjej står bakom en persienn och tittar in i kameran, foto

Så stoppar vi hedersrelaterat förtryck och våld

Om hedersförtrycket av unga tjejer och hbtqi-personer ska bort behöver vi involvera hela samhället – och lyssna på dem som berörs. Ett nytt Tidöavtal med statligt påbjuden “familjeplanering” i utsatta områden är fel väg att gå, skriver RFSU:s förbundsordförande Lina Fridén.

Innehåll på sidan

Klicka på länkarna för att ta dig till avsnittet i texten.

Vi vill alla kunna bestämma över våra kroppar och liv. Som vad vi ska ha på oss i skolan och vem vi ska träffa när dagen är slut. Men vissa av oss har föräldrar och familjemedlemmar som varken tillåter en tajt tröja eller en pojkvän.

Oklart hur “familjeplanering” i Tidöavtalet ska öka friheten

Så hur ska vi lyckas bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld? Jämställdhetsminister Paulina Brandberg säger i en artikel i DN att den nya versionen av Tidöavtalet ska innehålla förslag på “familjeplanering” i utanförskapsområden, bland annat genom hembesök och kontroll av kusinäktenskap. Hur detta ska leda till större frihet för kvinnor, flickor och hbtq-personer som lever med hedersförtryck framgår inte.

Involvera skolan, elevhälsan och socialtjänsten – men också civilsamhället

Vi på RFSU jobbar för att begränsningarna i hederns namn ska försvinna. Och det räcker inte att bara skärpa lagstiftningen. Skolan, elevhälsan och socialtjänsten behöver få de resurser som krävs för att normer ska utmanas. Familjer och civilsamhället måste involveras så att förändringar kan ske på lång sikt.

Sluta peka ut grupper och börja lyssna på dem som drabbas

Men tyvärr lägger många politiker och nu även regeringen hellre sin energi på att peka ut vissa grupper, kulturer eller religioner som utövare av hedersförtryck än på att hjälpa dem som utsätts – och skapa möjlighet till förändring.

Om fler människor ska få rätt att bestämma över sina kroppar och liv krävs mer än en informationskampanj från staten och ökad kontroll i utpekade områden. De som drabbas av begränsningar i hederns namn måste vara med och formulera lösningarna. Vi behöver lärare som orkar och hinner ta snacket om oskuldsnormer, socialsekreterare som har koll på verktygen som finns och resurser att tillämpa dem, samt ett starkt civilsamhälle där människor kan mötas. Insatserna måste präglas av antirasism och en förståelse för hur förtryck uppstår, fortplantas och bryts.

Stigmatisering och kontroll är ingen lösning

Regeringen säger sig vilja bryta hedersförtrycket. RFSU delar den målsättningen. Men för att det ska ske med, inte mot, de människor som utsätts måste de ses som aktörer med en fri vilja och makt att bestämma över och påverka sina liv. Detta uppnår regeringen inte genom att stigmatisera och kontrollera människor som lever med hedersnormer och inte heller genom att påstå sig veta bättre än de själva vad de behöver.

Verklig dialog ökar friheten, för alla

RFSU vill att alla, oavsett makt och resurser, ska ha möjlighet att bestämma över sin kropp, sin sexualitet och sina relationer. Hedersförtryck och våld går rakt emot dessa principer. Fattigdom, rasism och ojämlikhet gör hedersförtrycket svårare att bryta – här är forskningen tydlig. Så om regeringen menar allvar med att sexuella och reproduktiva rättigheter ska kunna förverkligas även i socioekonomiskt utsatta områden behöver hela problembilden belysas. Åtgärder måste tas som ökar friheten för alla, på riktigt, för långsiktig förändring. Här behövs en verklig dialog mellan regeringen och både RFSU och andra civilsamhällesorganisationer. Vi ser fram emot att bidra.

Lina Fridén, förbundsordförande RFSU