Till sidans huvudinnehåll
Kerstin Tóth Isaxon är sakkunnig i sexualupplysning på RFSU.

Nytt år, samma gamla skuldbeläggande

Just nu snackas det fritt om unga, sex, risker, fester och våld. Det märks att gamla föreställningar kring könsnormer och sexualitet hänger kvar. I denna artikel reder vi ut vad som är relevant att veta år 2023 — och hur du kan göra skillnad för den som riskerar att bli utsatt för ett övergrepp.

Låt samtalen om ömsesidighet ta plats

Vi börjar med det enklaste. Sex ska vara frivilligt, annars är det ett brott. En sexuell handling där någon av parterna inte deltar frivilligt är ett övergrepp. En person som sover eller är medvetslös kan självklart inte ge sitt samtycke till det som sker.

Men där får inte samtalet om frivillighet och samtycke stanna. I varje sexuellt möte behöver man läsa av ja- och nej-signaler. Sexualundervisningen är en viktig pusselbit för att unga ska lära sig att tolka andras signaler och kommunicera själva vad de vill och inte vill.

– Vi vet genom våra möten med tusentals unga varje år att de har mycket kunskap om sex, kommunikation och gränser. Men de vill veta mer, och de behöver exempel på hur bra, ömsesidigt sex ser ut och känns. Då ska vuxenvärlden inte svika, utan i stället öppna dörren för kunskapsbaserade, konkreta och främjande samtal, säger Kerstin Tóth Isaxon, sakkunnig sexualupplysning på RFSU.

För dig som är lärare

Vårt material Vill du? har som syfte att förebygga sexuella kränkningar och övergrepp. Materialet fokuserar på kommunikation, samtycke och ömsesidighet i praktiken och uppmärksammar frågor kring hur man kan visa vad man vill och hur man kan veta vad någon annan vill.

Så kan du bidra till tryggare festmiljöer

I diskussioner om sexuella övergrepp och trakasserier riktas mycket fokus på offret och förövaren. Det är inte så konstigt. Vi behöver fortsätta understryka att den som utsätts inte bär ansvar för ett övergrepp, och att man alltid är skyldig att lyssna in sin partner och respektera hens gränser. Vi vill dock passa på att också lyfta en tredje person som kan göra skillnad: den aktiva åskådaren. Vi har alla möjlighet och ett ansvar att agera när vi misstänker att ett övergrepp kan vara på väg att hända.

Hur skulle du agera i en sån situation? Att ha tänkt i förhand på hur du skulle agera ökar chansen att du faktiskt griper in när du ser något skumt - exempelvis på en fest, festival eller konsert.

Kerstin Tóth Isaxon bjuder på några tips:
– Visa omtänksamhet snarare än misstänksamhet: fråga den andra personen om hen mår bra. Visa att du ser det som pågår och att du finns där.

Ibland räcker det att bara avbryta situationen genom att göra något oväntat - exempelvis spilla din dricka, låtsas att du känner igen någon av parterna eller snubbla över någonting på golvet.

– Prata med andra i närheten och kolla om de ser samma sak som du ser, fortsätter Kerstin Tóth Isaxon. Det kan vara lättare att agera tillsammans.

Dare to Care

RFSU:s projekt Dare to care har funnits i flera år på festivaler och andra stora evenemang och bidragit till tryggare, roligare upplevelser. Nu i december utökade projektet för att även nå studenter där de festar.

Läs mer: "Där det finns fester behövs Dare to Care"

Dags att skrota gamla könsnormer

I samhällsdebatten kring sexuella övergrepp tydliggörs synen på kvinnors och mäns sexualitet. Förlegade idéer om att kvinnor inte har någon sexlust, och att den manliga sexlusten är så stark att män omöjligt kan stå emot dess kraft, dammas av och kommer upp till ytan. Det stämmer såklart inte, och även om de flesta av oss vet det kan dessa föreställningar fortfarande gör stor skada. För att uppnå ett samhälle där alla får leva fria från sexuellt våld måste vi börja i skolan.

– Vi behöver en sexualundervisning som stärker ungas förmåga till sexuell kommunikation och där förlegade köns- och sexualitetsnormer utmanas på allvar, säger Kerstin Tóth Isaxon.

Vi behöver också alla jobba för att förändra normerna i samhället.

– Var och ens absoluta rätt att bestämma om, när, och med vem man vill ha sex – och allas ansvar att lyssna in och respektera andras gränser – borde vara en självklarhet. Även i samhällsdebatten, fortsätter Kerstin Tóth Isaxon.

Så kan vi tillsammans bidra till normer som underlättar sexuell kommunikation och gränssättning och som motverkar sexuellt våld.