Till sidans huvudinnehåll
Två personer ler och tittar in i kameran. De har båda t-shirts som det står I accept på.
Pisey Ly och kollegan Tuy Raksmey, kommunikatör och transaktivist.

"Om du inte känner hopp kan du lika gärna lägga ner"

Med hjälp av buddhismens budskap om kärlek och omtanke ökar organisationen RoCK acceptansen av hbtqi-personer i det kambodjanska samhället.

Varje morgon när Pisey Ly vaknat sätter hon sig ute på sin terrass och dricker kaffe och skriver dagbok. Här, en bit utanför Phnom Penhs stökiga innerstad, hörs fågelkvitter och sus i träden. Sedan mediterar hon en stund med hjälp av en app med buddhistiska budskap. Och så reflekterar hon över: Vad kan jag göra idag som bidrar till att världen blir ännu lite bättre?
– Vi har många utmaningar inom hbtq-rörelsen, men jag känner hopp. För om du inte känner något hopp, då kan du lika gärna lägga ner.

"Gör inte politik av våra frågor!"

2009 var Pisey Ly med och grundade hbtq-rättsorganisationen, och numera RFSU:s partnerorganisation, RoCK. Idag har de ca 1.500 medlemmar och flera anställda. Med upplysande kampanjer vill de sakta men säkert ändra värderingar i samhället, med påverkansarbete vill de få lagar på plats. Men Ly vill inte kalla det politik.
– Är det något vi lärt oss från resten av världen så är det att så fort det blir politik av en fråga så riskerar det att bli ett spel som inte går att vinna. Politisera inte hbtq-frågor, då går det inte längre att kontrollera följderna.

Ett glatt gäng unga människor poserar framför en vägg.
Pisey Ly och medarbetarna på RoCK:s kontor.

Istället arbetar RoCK med ett mjukare påverkansarbete. Med utgångspunkt i buddhismen, och i den kambodjanska kulturen där familjen är en viktig grundpelare, får de människor att förstå att hbtq-personer är som alla andra. Allt sammanfattas i deras senaste kampanj #I accept, som grundar sig i buddhismens principer om vänlighet och acceptans för allt levande.
– Om något ska förändras på riktigt måste vi öppna folks hjärtan parallellt med politiska beslut. Annars funkar det inte. Acceptansen av hbtq-personer i samhället behöver vara på plats när samkönade äktenskap blir lagliga.

Politiker invigde #I accept-kampanjen

#I accept-kampanjen har sålunda två syften: Att ändra människors inställning, och att ändra lagen. Enligt Pisey Ly är regeringen redan övertygad och allt som behövs nu är en uppdatering av lagtexterna. RoCK:s kampanj invigdes av regeringsrepresentanter som var på plats och symboliskt klippte av ett rött band.
– Vi har sagt till dom att ”Vi lanserar den här kampanjen och ser till att bidra till att medvetandegöra människor. Så får ni se till att ändra lagen.” Det känns som att vi fått gehör.

Ett hus i två våningar med regnbågsfärgad balkong. och port
RoCKs kontor syns på långt håll med sin regnbågsfärgade byggnad. När de anordnade Pride 2009 visste många inte ens vad regnbågsflaggan var.

Mycket har hänt sedan RoCK anordnade Phnom Penhs första Prideparad för över 14 år sedan. Det finns inga ord för trans eller lesbisk på kambodjanska, allt går under paraplyet ”queer”, och kunskapen var därmed låg. Prideflaggan hade ingen tidigare sett. ”Är det där en buddhistisk flagga? Vad betyder den?” frågade folk när paraden passerade.

"Mamma, jag är homosexuell"

Men på ett privat plan har det inte varit lika enkelt. Även om Pisey Ly hela sitt liv vetat att hon attraheras av personer av samma kön, kunde hon inte berätta det för sin närmaste familj. Hennes mamma var soldat och ensamstående förälder till sex barn. Hon är Piseys stora förebild och de har en nära relation. Bara en sak skavde och stod i vägen. Till slut gick det inte längre. Pisey hade flickvänner redan på högstadiet, men sa till sin mamma att de bara var kompisar. Först i sena 20-årsåldern tog hon mod till sig och sa: ”Jag vet att det här kan vara svårt för dig att höra, men jag kan inte längre ljuga för den person som jag känner så stor tacksamhet och kärlek till. Mamma, jag är homosexuell.”
–Mamma grät och sa att hon kände skam. Hon var rädd att grannarna skulle prata illa om henne och undra varför hon ”låtit sin dotter bli lesbisk”. Jag har känt ett stort ansvar för att studera hårt och jobba hårt, som en kambodjansk dotter ska göra. På så sätt har jag vunnit respekt från min familj.

En person intervjuar två andra som sitter i en soffa.
Pisey Ly och Tuy Raksmey Intervjuas till RFSU:s podd Body Rights.

TV-dokumentär om hbtq-personers liv

Kanske är det just därför som Pisey Ly drivs så starkt av att vilja förändra långsamt istället för att gå i konfrontation. Hon vet att det tar tid att ändra värderingar. För att bli respekterad av sin familj är en sak, att verkligen bli accepterad är en annan.

Inom kort kommer #I accept-kampanjen få ännu större genomslag. Nyligen meddelade landets informationsminister, efter ett möte med RoCK, att han vill att en dokumentär om hbtq-personer och deras liv ska visas på nationell tv.
– Buddhismen, och budskapet "do no harm", finns i hjärtat och hjärnan hos befolkningen, och hos våra politiska ledare. Det hjälper oss alla att förstå att det är en mänsklig rättighet att få älska vem man vill.

Text och foto: Ulrika Hammar

Ett längre reportage om RoCK:s arbete kommer under våren sändas i RFSU:s podd Body Rights