Till sidans huvudinnehåll
En tjej ligger ner och tittar en annan person djupt i ögonen, i förgrunden en arm som tjejen håller i, foto

4 medskick till nya lagstiftningen: Så kan samhället skydda och stärka unga

En ny statlig utredning föreslår skärpningar i lagstiftningen om sexualbrott. Här är vår feedback!

RFSU är glada över att lagstiftningen skärps när det gäller sexualbrott. Det går dock såklart inte att lösa alla problem med nya lagar. Samhället behöver erbjuda sätt att stötta unga och hjälpa dem att förstå sina rättigheter – det är bara så kan vi skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Unga som är utsatta på olika sätt behöver helt enkelt få verktyg att sätta gränser de mår bra av.

Här är fyra saker vi särskilt vill lyfta fram ur utredningen:

1. Inte ok att utnyttja någons nedsatta förmåga

Nu blir det uttalat i lagen om våldtäkt mot barn, alltså unga under 18 år, att man inte får utnyttja att en person har “nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet”, till exempel genom psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Det får dock inte leda till att dessa personer fråntas sin rätt till ett eget sexliv, med möjlighet att säga både ja och nej till sex. Även unga med viss skörhet kan givetvis både vilja ha och kunna njuta av sex. Därför är det bra att utredningen är tydlig med att det bara är när gärningspersonen utnyttjar den nedsatta förmågan som det blir brottsligt.

2. Fysiskt eller digitalt spelar mindre roll

Fysiskt eller digitalt? Vi lever i en digital tid – det påverkar också hur vi har sex. Därför är det rimligt att lagen inte ska göra skillnad på om en sexuell handling skett digitalt eller fysiskt. Utredningen kommer fram till att sexköp som sker på nätet, även utan fysisk kontakt, ska vara olagligt på samma sätt som sexköp med fysisk kontakt. Det tycker RFSU är rimligt eftersom lagen måste vara konsekvent. Det får dock inte leda till att allt digitalt sex ifrågasätts, eller att alla skildringar av digitalt sex i praktiken förbjuds. Domstolarna måste tydligt kunna visa att det handlar om sexköp och inte helt frivilliga sexuella digitala uttryck eller ömsesidigt digitalt sex.

3. Sugardejting kan vara exploatering – men alla ojämlika relationer kan inte förbjudas

Är sugardejting ett slags sexköp? Ja, så kan det vara, enligt både utredningen och RFSU. Personer som manipulerar och exploaterar unga människor genom att utnyttja maktobalansen mellan dem ska kunna dömas för sexköp eller våldtäkt, beroende på omständigheterna. En mer långvarig relation än ett traditionellt, tillfälligt, sexköp kan i lika hög grad präglas av maktobalans och exploatering.

Men här gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det kan finnas många olika anledningar till att ha en sexuell relation. Att den är ojämlik ekonomiskt eller att åldersskillnaden är stor betyder inte automatiskt att det pågår exploatering eller utnyttjande. Enligt förslaget måste domstolen kunna visa att det finns ett samband mellan ersättningen och de sexuella handlingarna för att den som betalat ska kunna fällas för sexköp. Det tycker RFSU är rimligt.

Viktigt att ge unga fler verktyg än bara lagstiftning – satsa på sexualundervisning, elevhälsa och stöd

För att komma till rätta med den typen av utnyttjande som det ofta talas om när det gäller sugardejting behöver samhället också ge unga fler verktyg och bättre verktyg att förstå sin egen lust och stärka förmågan att sätta gränser. Ansvariga för sexuell exploatering i alla former måste givetvis hållas ansvariga och straffas. Men enbart fokus på brott och straff kommer inte att göra samhället mer jämlikt. Därför vill RFSU slå ett slag för att staten satsar stort på sådant som kan stärka unga: bland annat sexualundervisning, elevhälsa och stöd till unga i utsatta situationer.

4. Brott du utsätts för på grund av ditt kön eller din könsidentitet = hatbrott

Hatbrott är brott riktade mot någon på grund av att den tillhör en viss grupp, till exempel har en viss hudfärg eller har en särskild religion. Utredningen föreslår att också handlingar som du utsätts för på grund av ditt kön ska räknas som hatbrott. Det är helt rätt tänkt, tycker vi. Idag skyddas personer med “könsöverskridande identitet eller uttryck”: i praktiken transpersoner och andra som bryter mot könsnormer. Det är bra att transpersoner skyddas, men formuleringen är dålig eftersom den pekar ut dem som avvikande. Nu korrigeras detta.

Det nya förslaget innebär att både kön och könsidentitet blir grunder för hatbrott. Det är bra – men vi väntar fortfarande på att också personer med funktionsnedsättning räknas in här. I många andra länder har personer med funktionsnedsättning ett starkare skydd i lagen än i Sverige. Och i en tid när kvinnor, flickor, ickebinära och transpersoner samt personer med funktionsnedsättningar utsätts för hot, hat och våld på grund av vilka de är behöver lagen vara glasklar.