Slidan

Hos en vuxen är en avslappnad slida ungefär 10 centimeter lång mätt från slidmynning till botten bakom livmodertappen. Både längd och vidd ökar med sexuell upphetsning.


Slidan

Slidan, även kallad vaginan, sträcker sig från den yttre slidmynningen inåt, uppåt och runt livmodertappen. Slidan ligger mellan urinblåsan och ändtarmen. Slidväggen består av tvärgående slemhinneveck, ungefär som på ett dragspel, och runt dessa finns muskler. Slidväggarna ligger mot varandra men vid upphetsning rätas vecken ut och slidan förlängs och vidgas.

Vid slidmynningen finns en svällkroppsvävnad som kan kännas skön att stimulera. Detta område kallas ibland för "den vaginala kuffen" och ibland för den uretrala eller perinala svampen.. Svällkroppsvävnaden fortsätter upp mellan slidans framvägg och runt urinröret.

Slidkrans

Cirka en centimeter in från slidmynningen finns en krans av slemhinneveck som bildar slidkransen. Slemhinnevecken kan vara tätt veckande eller mera glesa. Slidkransen är svagt rosa, nästan genomskinlig, men om den är tjockare kan de vara något ljusare eller vitaktig. Slidkransen är elastisk och tänjbar ungefär som en resår. Slidkransen blir tunnare och mer elastisk med åldern.

Rent anatomiskt finns det inget som säger att den första penetrationen i en vagina måste vara smärtsam eller orsaka blödningar. Omkring hälften av alla blöder inte vid sitt första samlag.

Slidkransen finns kvar hela livet även efter samlag och förlossningar.

 

Förgården

Mellan slidmynningen och slidkransen finns förgården. Området har många känselnerver vilket gör det till ett lustfyllt område och det skönaste stället i slidan för stimulering. Men det kan också vara ett område som orsakar smärta för de som drabbas av inflammation i förgården (vestibulit).

Den innersta delen av slidan

Den tredje och innersta delen av slidan har färre känselnerver än förgården. Men den gränsar mot urinröret, och svällkroppsvävnaden som sitter där kan ge sköna lustkänslor vid stimulering. Även stimulering längst in kring livmodertappen kan ge en skön känsla.

Slidans anpassningsförmåga

Hela slidan har en unik anpassningsförmåga, den kan både sluta sig runt ett finger och släppa fram ett barn. Det är bland annat ökad blodgenomströmning och påverkan av hormoner som gör slidan så pass mjuk att det kan tänjas ut runt ett barns kropp.

Men det finns också andra faktorer som påverkar slidans förmåga att omformas. Att en slida upplevs alltför trång vilket kan bero på bristen på sexuell upphetsning, oro, stress, prestationskrav, spända slidmuskler eller på bristen av könshormonet östrogen. Slidan kan också kännas alltför vid och stor för att kunna omsluta en penis eller dildo. En orsak kan vara att de omgivande musklerna är otränade och därför förslappade, kanske efter en förlossning.

Slidan är inte en passiv del av kroppen utan en aktiv del som har förmågan att aktivt omsluta, eller låta bli.

Slidans miljö

Precis som munhålan behöver slidan alltid vara fuktig. Fukten från slidväggarna kommer från blodkärlens vätska som tränger igenom väggen för att tillföra olika hormoner, enzymer, antikroppar med mera. Mjölksyrebakterier och fukt gör att slidan har miljö med ett pH på 4,5 eller lägre, det vill säga ganska surt. Den sura miljön gör bland annat att ovälkomna bakterier och svamp inte trivs i här. Om pH-värdet rubbas av exempelvis antibiotikabehandling, för mycket tvättande eller förhöjd blodsockerhalt kan slidans pH höjas vilket kan leda till svampangrepp som orsakar klåda och en öm och brännande känsla. Vid besvär kan kan man konsultera gynekolog för hjälp.

Slidan är självrengörande och behöver inte tvättas med tvål.

Lubrikation

Lubrikation är ett smörjmedel som kroppen producerar via slidans väggar när den blir sexuellt stimulerad. Vid sexuell upphetsning ökar blodets genomströmning i hela bäckenbotten och även runt slidan. Slidväggarna får en reaktion som kan liknas vid kraftig svettning och det blir vått. Lubrikationen kan starta vid exempelvis kåthet, fysisk stimulering eller under sömnens drömfas. Den ökade blodgenomströmningen kan kännas som pulsationer och en värmeökning i fittan. Lubrikationen kan komma mycket snabbt eller ta längre tid. Det varierar också hur våt man blir.

Skräck, oro, smärta och nervositet är faktorer som kan påverka lubrikationen. Det kan först vara vått i slidan för att helt snabbt omvändas till en känsla av torrhet. Vissa mediciner och sjukdomar kan påverka lubrikationen. Även vätskebrist och brist på fett kan till viss mån minska slidans förmåga att bli våt.

Flytningar

I livmoderhalskanalen finns celler som producerar det sekret som kallas flytning. En normal flytning är vit, eller genomskinlig och har en svagt syrlig lukt. Den varierar i omfång och utseende beroende på ålder och var i menscykeln man är. Under ägglossningen är sekretet genomskinligt, vattnigt och elastiskt och påminner lite om äggvita. När mensen närmar sig är flytningen mer mjölkig, segare och får en annan lukt. Utseende, lukt och smak kan påverkas av faktorer som graviditet, hormontillskott, sexuell stimulans, föda, stress och mediciner.

G-punkten

G-punkten är ett känsligt, lite skrovligt, område med svällkroppsvävnad och prostatavävnad i slidans framvägg. Vid stimulering av slidans framvägg blodfylls den och G-punkten blir hårdare och känns annorlunda än vävnaden runt omkring.

G-punktens vävnad består av speciella receptorer som reagerar på tryck och stimulansen blir tydligare om man trycker och masserar ganska hårt, inifrån och ut.

Exakt hur det känns är individuellt, en del känner inte något speciellt medan andra beskriver en känsla av att vara kissnödig. Fortsätter man stimulera området kan känslan övergå i sexuell njutning som kan ge både utlösning och orgasm.

Stimulering av området medför också att smärttröskeln höjs, vilket kan vara positivt under till exempel förlossningsarbetet då barnets huvud trycker mot G-punkten.

G-punkten kan vara svår att hitta när slidan inte är sexuellt upphetsad. Därför ka det vara svårt att känna den vid en rutinmässig gynekologisk undersökning.

Livmoder

Längst in i slidan finns livmoderhalsen och livmodertappen. Man kan känna livmodertappen om man för in ett finger i slidan. Tappen känns lite som en nästipp. Mitt på livmodertappen finns en grop – livmodermunnen. Här börjar livmoderhalskanalen som leder till livmoderns inre. I livmoderhalskanalen finns celler som producerar det sekret som kallas flytning. Genom livmoderhalskanalen rinner också mensblodet ut.

Livmodern ser ut som ett upp och nedvänt och något tillplattat päron. Den består av tre olika muskelskikt och en livmoderslemhinna som byggs upp och stöts ut varje månad i form av mens. Vitsen är att ett eventuellt befruktat ägg ska mötas av en ny, fräsch och näringsrik hinna. Äggledare är placerade på vardera sidan av livmodern och de slutar likt fransliknande trattar i närheten av respektive äggstock.

Äggstockar

Vid födsel har de två äggstockarna tillsammans cirka 400 000 ägganlag. Från och med puberteten och fram till klimakteriet producerar äggstockarna könshormonerna östrogen och progesteron, och varje månad mognar ett eller flera ägg. Vid klimakteriet är ägganlagens livslängd slut. Då upphör ägglossning och menstruation och äggstockarnas hormonproduktion minskar.

Östrogen är viktigt för bland annat slidans slemhinna och påverkar även känseln vid beröring av huden och klitoris samt lusten. Vissa känner en ökad sexuell lust i samband med ägglossning, medan andra känner precis tvärtom och har mer lust i samband med menstruationen. Det finns också de som inte upplever någon skillnad alls.

Könshormonet testosteron är också viktiga för sexlusten och hos kvinnan produceras dessa i binjurarna.

Källa: Denna text är baserad på skriften Fittfakta av Tina Nevin/RFSU.