RFSU:s yttrande över SOU 2016:77 - "En gymnasie-utbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning"
Inledning
RFSU tackar för att ha fått möjligheten att lämna kommentarer över rubricerad utredning. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv.
En av RFSU:s centrala målsättningar är att alla människor ska kunna uppleva sexuell integritet, självkänsla och välbefinnande i alla faser av livet, oavsett kön eller könsidentitet, sexualitet, ursprung, funktionalitet och sammanhang.
För RFSU spelar sexualupplysning en avgörande roll, både i det egna arbetet och i synen på samhällets ansvar för att alla ska kunna åtnjuta sin frihet att vara, välja, och njuta. Sexualupplysning handlar om att ge individen kunskaper och möjligheter att bredda det sexuella handlingsutrymmet. Människor behöver sexualupplysning genom hela livet och i olika sammanhang. En central del av sexualupplysningen till barn och ungdomar är den sexualundervisning som ges i skolan. Såväl sexualupplysningen som sexualundervisningen är i sin tur centrala för det förebyggande arbetet.
Kunskap är makt och den som har kunskap om sexualitet – allt från hur kroppen fungerar till relationer och hur olika normer påverkar sexualiteten – har större möjligheter att fatta självständiga beslut och bestämma över sin sexualitet. Upplysningen måste anpassas efter mottagarnas specifika behov. Det kan handla om vilka frågor som får sitt svar eller vem som känner sig tilltalad i den upplysning som ges.
RFSU har de senaste åren arbetat mycket med nyanlända unga, inte minst ensamkommande flyktingungdomar. Deras kunskaper om sexualitet och relationer är ofta mycket bristfälliga. De flesta har inte fått någon sexualundervisning, vare sig i skolan eller någon annanstans. En del unga migranter har också bevittnat eller själva utsatts för sexuella kränkningar eller övergrepp under flykt eller migration.
RFSU:s erfarenheter av mötet med nyanlända unga är att det finns en stor kunskapstörst och lust att lära. Utvärderingar av RFSU:s arbete visar att i princip alla unga uppskattar undervisningen. Problemet är dock att långt ifrån alla nyanlända unga får den kunskap som det svenska samhället anser vara så självklar, och att det saknas strukturella lösningar på att säkerställa allas rätt till kunskap om SRHR.
RFSU:s ställningstaganden angående nyanlända ungdomars rätt till information om sex och relationer
RFSU anser att det saknas tydliga förslag i utredningen som säkerställer nyanlända ungdomars rätt till undervisning om sex och relationer. RFSU fokuserar därför på det området, även om RFSU är medveten om att utredningen är mycket bredare än så.
Precis som för andra unga kretsar mycket i nyanlända ungdomars liv kring kärlek, relationer, identitet och sexualitet, vem man är och vill vara. Under tonåren tar de flesta sina första steg när det gäller relationer och sexualitet. För att som nyanländ på allvar kunna ingå i det sociala sammanhanget som är så betydelsefullt för såväl välbefinnandet som integrationen, behövs kunskap om sexualitet, kärlek och relationer. Detta är en kunskap som alla behöver. Det handlar om att förstå sitt sammanhang, om att känna sig trygg.
Många har förlorat sin skolgång redan före eller under migrationen, och mycket få nyanlända har fått tillgång till kunskap om SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Utredningen tar upp sociala relationer och känsla av sammanhang, KASAM, som avgörande för motivationen att studera och att känna sig delaktig i tillvaron.
Begreppet inkluderar möjligheten att skapa en upplevelse av meningsfullhet och att man kan hantera sitt liv med dess olika skiften av svårigheter och framgångar. RFSU vill särskilt lyfta fram att frågor som rör sexualitet, kärlek och relationer handlar till väsentlig del om just detta, om delaktighet, att ingå i ett sammanhang, meningsfullhet och att förstå och kunna hantera de situationer man ställs inför. Rätten till kunskap och att beredas möjlighet att reflektera kring sexualitet, kärlek, jämställdhet, hbtq-personers rättigheter och relationer hjälper ungdomar att skapa sammanhang och begriplighet. Detta gäller självklart inte endast nyanlända unga, men i och med att socialiseringen in i det svenska samhällssystemet, och att därmed förkunskaperna saknas, spelar skolans undervisning i sex och relationer en särskilt viktig roll.
Undervisningen av nyanlända ska, liksom för alla elever i skolan, följa den läroplan och de kurs- eller ämnesplaner som gäller för den skolform eleven går i. Den ska även vara förankrad i den kunskap som finns om såväl barns och ungdomars sexualitet.
Enligt Skolverket bör nyanlända så snart som möjligt slussas in i vanlig klass från språkintroduktionen. Det innebär att nyanlända som går på språkintroduktionsprogram för att så snart som möjligt slussas in i vanliga nationella gymnasieprogram. Syftet med att snabbt slussas in i ordinarie gymnasieprogram är att ingå i sociala sammanhang och känna gemenskap och tillhörighet, som att delta i skolans aktiviteter, träffa och umgås med andra elever, har visat sig vara avgörande för nyanlända ungdomars välbefinnande och integration. Skolverkets Allmänna råd rör “Utbildning av nyanlända elever” understryker också vikten av att eleverna blir socialt delaktiga för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande.
Det varierar hur länge elever går på språkintroduktion, beroende på hur fort individen lär sig svenska och läser upp sin behörighet och övergår till andra nationella program. Sexualundervisning är inte ett ämne som idag självklart ingår i språkintroduktionen och det är stor risk att de ordinarie gymnasieprogrammen redan har haft sin sexualundervisning när den nyanlända eleven slussas in. Många av ungdomarna har inte gått i svensk grundskola och har därför heller inte fått grundskolans sex- och samlevnadsundervisning, och i och med dagens system riskerar de även att missa den sexualundervisning som ges på gymnasiet.
Det behövs därför enligt RFSU en struktur där man säkerställer allas rätt till sexualupplysning i utbildningsmodellen för Sverige. RFSU menar att en möjlig lösning på problemet är att huvudmännen för gymnasieskolorna åläggs att garantera att nyanlända får sex- och samlevnadsundervisning i enlighet med gymnasiets läroplan. Elevhälsan, vars uppgift är att arbeta hälsofrämjande, kan här spela en viktig roll som samordnare av undervisningen även om de inte är utförare.
Avslutningsvis. Utredningen nämner även förtroendefulla relationer som en central framgångsfaktor för att förhindra avbrott från studier. RFSU menar att undervisning om sexualitet och relationer, jämställdhet och andra angränsande områden skapar just förtroendefulla relationer mellan lärare och elever och mellan elever.