Till sidans huvudinnehåll

Abort – så går det till

Alla kvinnor i Sverige har rätt till abort före vecka 18 utan att skäl behöver anges. En abort kan göras på olika sätt: med piller eller med kirurgi.

Se filmen om abort

RFSU:s informationsfilm om abort

Filmen om abort på 15 olika språk

Fri abort till vecka 18

En kvinna som vill göra abort har rätt till det före utgången av graviditetsvecka 18. Därefter är det Socialstyrelsens rättsliga råd som tar beslut om abort. Risken för komplikationer är mindre ju tidigare aborten görs. Metoderna för abort är olika beroende på hur långt gången graviditeten är. De flesta aborter i Sverige görs tidigt i graviditeten, 75 procent redan innan utgången av vecka 9.

Sedan 2008 är det möjligt även för gravida som kommer hit från andra länder att få hjälp med abort i Sverige.

Före aborten

Om du har bestämt dig för att göra abort ska du boka tid på en abortmottagning. Alla abortmottagningar har kuratorer som du kan få tala med både före och efter aborten. Om du är tonåring föreslår ofta personalen att en förälder eller någon närstående vuxen får veta om aborten, men det är inte ett krav.

Före aborten görs en undersökning för att fastställa hur långt graviditeten gått. Ett klamydiaprov tas. Finns det risk för infektion får du antibiotika. Ofta diskuterar du och vårdpersonalen även vilket preventivmedel som kan vara lämpligt att använda efter aborten.

När aborten ska göras och med vilken metod bestäms utifrån hur långt framskriden graviditeten är.

Medicinsk abort – den vanligaste abortmetoden

Medicinsk abort görs med hjälp av tabletter och är det vanligaste sättet att göra abort. Fördelen med medicinsk abort är att det är skonsammare mot kroppen. När kirurgiska ingrepp behöver göras ökar risken för infektioner och eventuella skador på livmodern.

Så går en medicinsk abort till

  1. Först får du ett läkemedel som gör att graviditeten avstannar.

  2. Två dagar senare återvänder du till sjukhuset och får ett läkemedel som sätter igång livmodersammandragningar. Fostret stöts därefter ut ur kroppen. Behandlingen tar 4-6 timmar och de flesta kan gå hem samma dag. Om det behövs finns det möjlighet till smärtlindring.

  3. Kvinnor som är över 18 år och som har någon hemma som stöttar och hjälper till kan få göra den medicinska aborten hemma. Då får kvinnan gå hem efter att ha tagit det andra läkemedlet. Detta brukar gälla fram till vecka 9.

  4. Några veckor efteråt görs ett återbesök för att undersöka att det inte finns något kvar av till exempel moderkakan.

Kirurgisk abort

Kirurgisk abort innebär en mindre operation och görs fram till och med vecka 12 eller 13. 

Så går en kirurgisk abort till

  1. Tre timmar innan operation får du tabletter som underlättar operationen. Oftast får du narkos men det förekommer även att aborten görs under lokalbedövning.

  2. Den kirurgiska aborten görs genom att en vakuumsug förs in i livmodern och graviditeten sugs ut tillsammans med moderkakan. Efter aborten behöver du ibland komma tillbaka för ett återbesök.

Abort mellan vecka 13 och 18

Mellan vecka 13 och 18 görs aborten i två steg. Den görs i princip på samma sätt som tidig medicinsk abort.

  1. Först får du ett läkemedel som gör att graviditeten avstannar. Efter några dygn får du ett läkemedel som sätter igång livmodersammandragningar. Fostret stöts därefter ut ur kroppen. Detta kan ta mellan 6 timmar och två dygn. Om det behövs finns det möjlighet till smärtlindring.
  2. Om rester av moderkakan finns kvar behövs en skrapning av livmodern. Efter aborten behövs ibland ett återbesök.

Abort efter vecka 18 fram till vecka 22

Efter vecka 18 görs aborten på samma sätt som mellan vecka 13 och 18. Under denna period får abort endast göras vid så kallades ”synnerliga skäl” och det är Socialstyrelsens rättsliga råd som tar beslut om abort. Synnerliga skäl kan till exempel vara då det handlar om en mycket ung flicka eller en kvinna nära klimakteriet som inte förstått att hon varit gravid förrän efter 18:e veckan. Det kan också gälla en kvinna vars levnadsförhållanden är mycket svåra eller hastigt har förändrats, eller när man har konstaterat svåra fosterskador.

Abort efter vecka 22

Gränsen för abort går vid "livsduglighet". Idag räknas den gränsen vid vecka 22. Om det visar sig att fostret inte är livsdugligt efter vecka 22 kan Socialstyrelsen ändå ge tillstånd till abort.

Graviditeten kan också avbrytas om det finns fara för fostret eller den gravidas liv. Ett sådant ingrepp kallas avbrytande av havandeskap. Då riktas vården mot att rädda både fostret och den som är gravid.

Efter aborten

Under de första dagarna efter aborten kan det kännas som att du har mens. Hur länge blödningarna pågår kan variera och beror bland annat på vilken typ av abort du gjort. Under tiden blödningarna pågår är det viktigt att du inte utsätter dig för någon infektion. Undvik vaginala samlag, att bada i badkar och att använda tampong eller menskopp. Mensen brukar komma tillbaka efter 4-6 veckor.

Vissa kvinnor känner sig lättade efter aborten medan andra känner sig nedstämda. För en del kan smärtsamma känslor komma först långt efter aborten. Om du eller din partner mår dåligt eller har funderingar som det känns svårt att hantera på egen hand, finns det möjlighet till kuratorssamtal på kliniken där aborten gjordes eller beroende på din ålder, på en ungdomsmottagning.

Komplikationer efter aborten

Vid återbesöket kan det i 3-4 procent av fallen visa sig att det finns rester kvar av moderkakan och då behöver kvinnan genomgå en skrapning. Den vanligaste komplikationen är annars infektion i livmodern. Risken för blödning och infektion är mindre vid en medicinsk abort än vid en kirurgisk. Risken att du som gjort abort skulle få det svårare att bli med barn i framtiden är mycket liten, mindre än en på tusen.

Vad kostar en abort?

Att göra en abort brukar kosta som vid ett vanligt läkarbesök. Den kostnaden varierar beroende på var i landet du bor och hur gammal du är.