Menskliga rättigher

Menstruation har kommit att kallas "det sista tabuet." Så är det både i Sverige och i världen, men konsekvenserna blir tydligare och allvarligare i fattiga samhällen.

På grund av den skam och tystnad som omgärdar mens, har mens länge glömts bort i arbetet med mänskliga rättigheter världen över. Nära en fjärdedel av jordens befolkning har mens. Trots detta är mens ofta ett tabubelagt ämne och lite görs för att tillgodose kvinnors och flickors behov inom detta område. Enligt internationella organisationen WaterAid saknar 1 av 3 kvinnor tillgång till en toalett. Sådan bristande sanitet får katastrofala följder, inte minst för menstruerande skolflickor.

UNESCO uppskattar att 1 av 10 afrikanska flickor missar skolan under sin mens. Bara i Etiopien tvingas över hälften av alla tjejer i skolåldern att stanna hemma 1-4 skoldagar varje månad på grund av menstruation. Liknande problematik återfinns i flera länder. I Indien beräknas hela 66 procent av landets flickskolor helt sakna fungerande toaletter. Följderna blir dagar och ibland veckor av missad skoltid. I värsta fall slutar flickor skolan helt och hållet.

Bristen på kunskap om mens är enorm. Många kvinnor och flickor vet varken varför de får mens eller var den kommer ifrån. Hela 7 av 10 flickor i Indien uppger att de aldrig hade hört talas om mens innan de själva fick sin första.  Tillgången till hygieniska mensskydd är också begränsad. Bindor är en lyxvara få har råd med i fattiga delar av världen. Rädslan för att läcka gör därför att kvinnor och flickor tar till andra metoder - vissa direkt skadliga. Smutsiga trasor, lera och torkad djuravföring är några vanliga substitut. Dessa leder i sin tur ofta till allvarliga infektioner och ibland även infertilitet .

“Skammen kring mens utesluter kvinnor och flickor från samhället”

Utan kunskap om sanitet och den egna kroppen äventyras flickors tillgång till lärande och utbildning. Därmed hotas också deras möjligheter att ta sig ur fattigdom. Den skam som förknippas med mens diskriminerar och utesluter dessutom kvinnor och flickor från samhället. Mat-restriktioner, isolering från familj och vänner samt förbud mot att delta i dagliga aktiviteter under mensen är bara några exempel på detta.

Med ökad kunskap om mens kan skadliga traditioner och seder stoppas och fler flickor kan gå kvar i skolan. Tillgång till denna typ av lärande är avgörande för att ta död på mens-tabun. Den är också en förutsättning för att garantera flickors rätt till utbildning, arbete, och ett liv fritt från förtryck och stigma. Mens är därmed inte bara en fråga om tillgång till sanitet. Det är en fråga om kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och utveckling överlag.
Textförfattare: Sabina Bäckman

Boktips

Bara lite blod

När skammen kombineras med fattigdom blir den till en kollektiv katastrof som hindrar flickor från att gå i skolan och kvinnor från att arbeta. I tystnaden frodas obehandlade infektioner. Utan mensskydd, vatten, toaletter och kunskap nekas de som har mens tillgång till grundläggande rättigheter. Makten
över mensen är en nödvändighet, en förutsättning för deltagande i det liv som pågår i offentligheten.

Författare
Anna Dahlqvist, född 1975, är frilansjournalist och författare med inriktning på sexualpolitik och har ett deltidsuppdrag som chefredaktör för tidningen Ottar. *
*källa: bild och text hämtad från bokförlaget Atlas