Att leva som regnbågsfamilj
Anna Malmquist är doktorand på Linköpings universitet och forskar om regnbågsfamiljer. Hon tittar på vad som har hänt sen 2003 då det blev det tillåtet med styvbarnsadoption och 2005 när lesbiska par fick rätt till inseminering.
Vad är en regnbågsfamilj?
– Regnbågen är gay-rörelsens symbol – en metafor som används för att visa att det finns en mångfald, där alla har en plats. En enklare förklaring är att regnbågsfamiljer är hbtq-personer* med barn.
Hur bildar man en regnbågsfamilj?
– Det är väldigt olika. Lesbiska par väljer oftast att gå till en klinik för att få hjälp med inseminering. Några väljer anonym spermadonator, medan andra involverar en känd donator eller en pappa. Att ta hjälp av en surrogatmamma är ett alternativ för manliga par, men man måste åka utomlands för att göra det, vilket är dyrt. En del bögpar och lesbiska par skaffar barn tillsammans och två av föräldrarna har gemensam vårdnad.
Vad kan en regnbågsfamilj stöta på för problem?
– Att vara regnbågsfamilj upplevs sällan som ett stort problem – varken på små orter eller i större städer. Men i ett lesbiskt par blir den som inte fött barnet ibland osynliggjord och förbisedd eftersom hon i andras ögon inte alltid får en självklar plats som förälder. Folk tar sig ibland även friheter att fråga om väldigt privata saker – hur man bestämde vem som skulle bära barnet till exempel.
Kan man inte bara säga familj och räkna alla sorters familjer dit?
– Heteronormen är väldigt stark, därför behövs regnbågsfamilj för att lyfta fram att det finns människor som lever annorlunda. Det vore jättebra om familj betydde mer än bara mamma, pappa, barn. Men det är inte självklart i dag.
Text: Helena Björk
*Hbtq-person. Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt personer som definierar sig som queer.